Läkemedelsavfall får inte komma ut i naturen

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

Problemavfall Läkemedelsavfall klassificeras som farligt avfall. Läkemedel är ämnen som är utvecklade för att klara av hårda förhållanden på sin väg genom människokroppen och faller därför ofta långsamt sönder. Detta leder till att de medicinrester som kommer ut i naturen genom vattenreningsverk eller direkt genom dumpning kan bli länge kvar i ekosystemet.

Vattenreningsverk kan inte rena vattnet helt från medicinrester och andra kemikalier. Alltså ökar mängden potentiellt skadliga ämnen i vattnet troligen konstant. I naturen påverkar medicinresterna åtminstone djur och bakterier. Till exempel estrogener har konstaterats störa fiskars könsutveckling och fortplantning. Ännu har det inte undersökts hurdana konsekvenser detta har för människan.

Medicinernas grossistpris kan fritt sättas av läkemedelstillverkaren förutom då de har FPA-ersättning, då ska priset godkännas av läkemedelsprisnämnden som är underställd Social- och hälsovårdsministeriet. Ofta kostar en liten förpackning nästan lika mycket eller mera än en stor förpackning, vilket leder till att kunderna väljer att köpa den större förpackningen. Om läkemedlet inte passar eller medicineringen avslutas blir stora mängder tabletter oanvända. Detta blir dyrt för FPA (och därmed samhället) som betalar ersättning för mediciner som aldrig kommer i användning.

Ekokem bränner 400 ton läkemedelsavfall per år (2011). Enligt en undersökning returneras 1,6 miljoner läkemedelsförpackningar till apoteken årligen. Det finns inga siffror på den totala mängden läkemedelsavfall som uppkommer varje år. Mängden läkemedelsavfall som uppkommer hos privatpersoner kunde minskas genom till exempel ändrad prissättningspolitik och mer rationell användning av mediciner. I hemvården, servicehus och andra vårdinstanser kunde man minska mängden läkemedelsavfall genom att övergå till dosdispensering där man beställer mediciner för bara några veckor i gången i stället för det normala tre månader.

Trots att vi i Finland redan har system för uppsamling av läkemedelsavfall borde vi bli bättre på att utnyttja systemet. En stor del av läkemedlen spolas troligen ner eller slängs i blandavfallet. Medicinundervisning har ingått i läroplanen sedan länge men undervisningen koncentrerar sig oftast på missbruk av läkemedel i stället för att lägga fokus på korrekt och normal användning av läkemedel.

Problem finns också i apoteken som i dag är de rätta mottagarna av läkemedelsavfall. I undersökningar har det framkommit att konsumenterna ofta är omedvetna om denna returneringspolicy och hur mediciner ska sorteras. Det har även framkommit stora skillnader i apotekens resurser att ta hand om läkemedelsavfall.

Det verkliga problemet ligger i informationsbristen om konsekvenserna av läkemedelsavfall. Människor är omedvetna om vad det har för effekter på miljön och hur viktigt det är att returnera gamla och oanvända läkemedel till rätt plats. Vi i Svensk Ungdom är oroliga över att problemen inte diskuteras aktivt och kräver större insatser till att minska avfallsmängden som uppkommer och få stopp på att skadliga läkemedelsrester hamnar i naturen.

Tina Nykänen

Provisor

Medlem i miljö- och jordbrukspolitiska utskottet

Svensk Ungdom