Helhetssyn i Norra hamnen

Ekenässällskapet r.f. var i början av 2000-talet aktivt ifråga om utvecklingen av handelshamnen vilket slutligen år 2004 ledde till en idétävling vars genomförande skedde enligt internationell praxis och väckte stort intresse. Den plan som i dag gäller för området bygger i väsentliga delar på det vinnande förslaget som tog hänsyn till den specifika och på många sätt krävande miljö som hamnområdet utgör.
Det förslag till ändring av detaljplanen som nu föreligger till allmän granskning utgår från en diametralt annorlunda planeringsfilosofi vilket enligt Ekenässällskapets uppfattning innebär att planen inte kan godkännas i föreliggande form.
Om man i planen mer än fördubblar våningsytan för affärsbruk med en placering av hela byggnadsmassan på områdets högsta punkt omöjliggörs helt tanken på att också bereda rum för allmännyttiga aktiviteter som kunde komma medborgarna till del.
Då man dessutom i detta skede utelämnar planeringen av det område som är avsett för bostäder är det omöjligt att uppfatta hur massivt området exploateras, en avgörande faktor för områdets framtid. Stadens förhandlingsposition gentemot intresserade byggnadsföretag blir svag och kan leda till att bostadsdelen blir överbelastad i jämförelse med vad den nu gällande planen föreskriver.
En alltför stark betoning på det kommersiella kan rentav leda till att intresset för att bygga ut bostadsdelen minskar. Raseborgs stad kan inte villkorslöst överlämna detta för strandmiljön så viktiga område till marknadskrafterna. Avsaknaden av en helhetssyn är motiv nog för att avbryta behandlingen och rycka in bostadsfrågan i analysen.
En rad andra kritiska synpunkter kan också åberopas. Här några: Det planerade varuhuset med ett massivt parkeringshus kommer att bli ytterst dominerande och kommer bl.a. att utestänga havsvyn i olika riktningar. Detta i kombination med ett överoptimistiskt arrangemang för biltrafiken innebär ett grovt brott mot denna stadsdels skala.
En annan brist är att järnvägsmyndigheternas utlåtande inte införskaffats och att det bullerproblem som uppstår när tåg tar sig igenom varuhuskomplexet inte alls noteras vilket kan sänka attraktionsgraden för bostadsdelen. Planearbetet borde i detta skede konkret kunna redovisa för på vilket sätt statliga bestämmelser kan omöjliggöra en placering av varuhuset på någon annan plats än den som nu föreslås.
Det antyds att en placering i Västerby eller Dragsvik inte skulle kunna godkännas trots att väganslutningarna kunde ordnas betydligt trafiksäkrare än vid bron över järnvägen. Frågan om väganslutningarna och möjligheterna att nå fram till varuhuset diskuteras över huvud taget rätt subjektivt medan arrangemangen vid hamnen bedöms som lätta att förverkliga: bara något trafikljus.
Områdets möjligheter att fånga upp konsumenter för tillräcklig bärkraft kan ifrågasättas och följderna för köpenskapen i stadens mittpunkt på axeln torget – Stationsvägen borde analyseras.
I planeförslaget utlovas ett värn av kulturmiljöns särdrag. Det noteras att området hör till Natura 2000 där särskilt stränga regler gäller. Hur dessa i praktiken skall följas redovisas inte.
Sammanfattningsvis anser Ekenässällskapet att beslut ännu inte bör fattas utan planen bör kompletteras och revideras enligt de principer som den nu gällande planen för området följer.
Ekenässällskapet r.f.
genom Bengt Bergman