Oddsen emot stormarknad i Norra hamnen

Erfarenheter från marketbyggen i Finland förefaller inte att stöda Citymarket-projektet i Norra hamnen i Ekenäs. Varje land har specifika erfarenheter av stormarknadernas framgångar. Därför ter det sig skäligen irrelevant att hänvisa till exempel till Sverige eller ens färjtrafikens Åland.
Stormarknaderna uppstår som resultat av en dynamisk samhällsutveckling. Faktorer i denna utveckling är en positiv befolkningsutveckling. I ett normalläge medverkar också en ökad köpkraft till beslut att försöka fånga nya kunder. En negativ dynamisk faktor är att varje trafiklösning hotar att föråldras om några år därför att trafiken har en lagbunden tillväxt.
I Raseborg saknar vi en dynamisk ökning av befolkningen. De närmaste årens perspektiv bjuder på en stagnerad köpkraft. Trafikhelvetet kring viadukten kommer att tillta.
Etableringen av en eventuell stormarknad kommer inte att ske i ett kommersiellt vakuum. Metropolområdets marketar står inför förnyelse och utvidgning. Det bevisar bl.a. sjösättningen av ett nytt och större koncept i Östra centrum i Helsingfors, numera kallat Itis. Det sägs att de nya idéerna för stormarknaden bygger på att omgivningen är proper, att den är fräsch och att ljuset får tillräckligt spelrum. Framför allt skärps konkurrensen och den känns ända in i Ekenäs.
Experter lägger stor vikt vid en stormarknads läge. En tumregel är att det borde bo minst 20 000 invånare inom en radie av en tio minuters bilresa. Ekenäs uppfyller inte detta kriterium. Erfarenheten från metropolområdet visar att det också borde finnas gott om arbetsplatser i anslutningen till marketen.
Kunden borde kunna nå en stormarknad med kollektiva trafikmedel. I Ekenäs är kravet ett skämt. Kundbesöken borde kunna göras snabbt, enkelt och smidigt. Kunden vill inte vänta varken på inkörning, parkeringsplats eller kassa, eller köa för shoppingvagn.
Experter anser att en stormarknad borde kunna inkorporera kommunala tjänster som t.ex. tillgång på kultur med biblioteket och konsertsalar eller t.ex. medicinska tjänster. Biografer, bowlingbanor och hotell kompletterar de egentliga stormarknadernas anbud.
Inget av detta är särskilt tänkbart i Ekenäs. En speciell detalj, som man ingenting hört om ännu är den omfattande sophanteringen och återanvändningen.
Möjligheterna för en mångsidig ekipering borde finnas för handen. Det räcker inte med bara Hennes & Mauritz, folk vill också ha Dressmann, Kappahl, Lindex, Seppälä och VeroModa under samma tak.
Stormarknaden tar kål på detaljhandeln. I farozonen är blomsterbutiker, boklådor och presentaffärer.
I Ekenäs kan man knappast uppfylla önskemålet om minst 25 000 kvm försäljningsyta och minst sextio olika butiker. Det kan även bli svårt att etablera tillräckligt många restauranger och kaféer.
Peter Tanzer, Mäkipääs affärsutvecklare och ordmagiker, hänvisar till sitt projekt Maxinge i Mariehamn. Ändå står specialbutikerna i Maxinge tomma om lördagseftermiddagarna. Det har jag sett. Endast genom att räkna in det stora kundflödet från den lokala Sparhallen kan Tanzer redovisa för fantasisiffror. Och Sparhallen har funnits där i tiotals år medan Maxinge är helt nytt.
Det finns partikamrater och ivrare inom andra partier som gärna stämplar varje marketskeptiker som baksträvare, fiende till sysselsättning och annat gott. För det mesta kommer dessa kritiker från utanför Ekenäs.
Sedan arkitekttävlingen för Norra hamnen avgjordes har jag otåligt väntat på att utvecklandet av detta kärnområde skall ta fart. Men inte till vilket pris och vilken risk som helst.
Innehållet i min text är starkt präglad av vad marketutvecklaren par preferance, Matti Karlsson, har sagt i en intervju i Kauppalehti Optio( 19/2013). Jag anser att det är nyttigt att man i Raseborg får ta del av även andra synpunkter än amsagor och brutalt charmlösa, arkitektoniska skisser.
Ralf Friberg
ledamot i fullmäktige
vice ordf i kulturnämnden 
Raseborg