Språk och bemötande

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

Några reflektioner med anledning av den debatt som förts i tidningen Västra Nyland efter en insändare av musikern Mikko Sipola den 30 juni.
Självfallet skall osakligheter och tillmälen de olika språkgrupperna emellan beivras. Men samtidigt förstår jag den frustration som uppstått över att inte ens i ”Svenskfinlands huvudstad” en krogkväll kan förlöpa på svenska. För att bringa perspektiv i debatten är det på sin plats att påminna om språkförhållandena i min hemstad Helsingfors. Är det tänkbart att de osakliga reaktionerna på Santa Fe framspringer ur det faktum att finlandssvenskar ofta råkar ut för motsvarande bemötande från sina finskspråkiga landsmän?
I Helsingfors, som om man betraktar befolkningsstrukturen ur ett litet längre tidsperspektiv de facto är gammal svenskbygd, kan den svenskspråkiga ”ursprungsbefolkningen” skatta sig lycklig om den i något sammanhang blir bemött på svenska. Om man bortser från skattemyndigheterna och skolväsendet, som inrättat svenska avdelningar, ävensom privaträttsliga svenskspråkiga institutioner och Stockmanns varuhus (för det mesta) förekommer i praktiken ingen service på svenska.
Försåvitt man inte har turen att betjänas av en finlandssvensk eller det fåtal finskspråkiga personer som har förkovrat sig i svenska. Polisen behärskar inte svenska, hälsovården (t.o.m. receptionisterna vid den kommunala tandvården som emottar svenskspråkiga lågstadieelever) är i praktiken enspråkigt finsk o.s.v. Man blir mer eller mindre bryskt anmodad att tala finska.
Att arrangörerna av en konsert på en krog i Helsingfors skulle rikta sig till publiken på svenska, även om en orkester med idel finlandssvenska artister spelade, är i praktiken uteslutet. Finlandssvenska ungdomar som dristar sig att tala sitt modersmål ”på stan” om kvällarna riskerar att få på käften.
Om VN:s ledarskribents förhoppningar om en strid tillströmning av nya skattebetalare (VN 31.7) besannas, kan språkförhållandena i Raseborg om ett kvartsekel motsvara dem som nu råder i Helsingfors. Får se hur många ord svenska som då yttras på Santa Fe. Eller om allt försiggår på majoritetsspråket ”bara för att alla skall förstå” (för att citera Mikko Sipola).
B. Sandell
Helsingfors