Många frågor om upphandlingen

Grundtrygghetsnämnden har en grannlaga och svår uppgift när den skall fördela ekonomiska resurser för raseborgarnas mentala och fysiska behov. En VN-artikel väckte nyligen många frågor och oro för de allra svagaste i samhället. Vi fick veta att grundtrygghetsnämnden p.g.a. lagen om upphandling hade beslutat att avsluta samarbetet med Folkhälsan och därmed överföra dementa klienter till Villa Stella i stället. Det räcker inte att informera om vad olika nämnder beslutar, utan förståelsen för besluten skulle öka om vi också får reda på varför ett beslut fattas.
Det skulle vara väsentligt att få svar på, bl.a. följande frågor:
- Vad säger lagen om upphandling? Grundtrygghetsnämnden tycks tolka den på ett sätt. En insändarskribent, som är jurist, tycks tolka den på ett annat sätt.
- Vilka är kriterierna när man väljer aktör inom vården? Det kan väl inte enbart vara minsta möjliga kostnad/klient?
- Vad är prognosen för behov av demensvård inom Raseborg inom de närmaste fem åren?
- Hur många står redan i kö i Raseborg/Ekenäs och väntar på plats i demensvården?
- Folkhälsan är välkänd, men vad har den nya ägaren till Villa Stella, Attendo Terveyspalvelu Oy för kompetens och erfarenhet av demensvård? Vilka faktorer talade för valet av Attendo i förhållande till Folkhälsan, förutom ekonomiska?
- Vad händer med de klienter som nu bor på Villa Stella och som trodde att de hade en tryggad plats för sina sista år?
- Hur försvarar grundtrygghetsnämnden/stadsfullmäktige den flyttningsrumba som tycks förestå för ytterst sårbara medmänniskor med behov av stabilitet och omsorg?
- Många svensktalande skattebetalande pensionärer söker sig till Ekenäs – vilken framtid och service vill och kan Raseborg erbjuda?
Omvärderingen av tidigare fattade beslut angående lekställningen Myran i Lejonparken och samarbetet med Kårkulla visar att beslutsfattare kan vara lyhörda för medborgarnas insikter och åsikter. Omprövning av grundtrygghetsnämndens beslut behövs! Kanske Blomsterhemmet, Seniora och Villa Stella alla behövs de närmaste åren?
I vilket fall som helst läser vi gärna en utförlig artikel i VN som redogör för ovanstående frågor och säkert fler därtill – lite grävande journalistik vore på sin plats!
Att spara på välfärden tycks var nutidens mantra, men har någon analyserat varför fördelningen av resurser ofta drabbar vården av människor? Beror det på andra prioriteringar i den kommunala ekonomin?
Sjukskötare, närvårdare m.fl. som vårdar det dyrbaraste vi har (människor) har inte särskilt höga löner ...
Jan Tunér
Ekenäs