Skötseln av Raseborgs ekonomi

Då Raseborg bildades var det meningen att det skulle bli en kommun på stabil ekonomisk grund. För att betala de extra kostnader som en fusion medför erhåll staden s.k. morotspengar av staten.
Men hur gick det sen? Under de första fyra åren har ekonomin de facto försämrats. Det ackumulerade underskottet har ökat. Har fullmäktige, styrelsen och tjänstemannaledningen skött sina uppgifter väl? Svaret är ett entydigt nej. Thomas Blomqvist medgav i VN för en tid sedan att fullmäktige inte klarat av att få ekonomin på fötter. Raseborgs första stadsstyrelse var svag och vågade inte ta svåra beslut om bl.a. ekonomin. Allt skulle bara utredas och utredas. Det finns ingen som tar ansvar för dåliga beslut t.ex. resecentret. 
Nu kommer vi till en intressant synpunkt på ledningen, både förtroendevalda och tjänstemän. Det är nu i stort sett samma ledning som skall reda upp misskötseln som den som ställde till med eländet. I ett privat bolag skulle nog ledningen ha bytts ut omedelbart. I det kommunala fortsätter de att värma stolarna som om ingenting hänt.
För att få ekonomin i balans bör personalen minskas. Nu då femårsregeln utgår gäller det att organisera om, så att mellanskiktet försvinner och det blir en lättare organisation. Om personalen minskas med t.ex. 150 personer betyder det stora inbesparingar. Förutom de direkta kostnaderna sparar man hyran för ca 100 arbetsrum, datorutrustningar mm.
Hur skulle det vara att flytta hela administrationen till Knipnäs och sedan sälja Pojo kommunhus, Köpingshuset i Karis, kappsäcksfabriken i Karis, stadshuset i Ekenäs och Villa Ormnäs m.fl. fastigheter som staden inte behöver för eget bruk. Hyran för Fixhuset skulle också utgå.
Nu gäller det för stadsstyrelsen att våga fatta snabba beslut, även tråkiga, så att Raseborgs ekonomi vänder uppåt. Invånarna, väljarna och skattebetalarna väntar sig nog att de förtroendevalda tar ett kraftigare grepp om stadens utveckling.
Anders Kurman