Vindkraftspark i Raseborg – Ingå

Med anledning av De grönas, SDP-gruppens och Vänsterförbundets insändare i VN 15.3. skall jag kort beskriva några av SFP-gruppens sakargument mot påbörjandet av en planering, som skulle möjliggöra en 6 000 ha stor vindkraftspark i skärgården utanför Raseborg och Ingå.

I insändaren antyds att det finns obesvarade frågor. I flera repriser har Finlands Havsvind Ab:s representanter fått frågan "Vem monterar ner vindkraftverken då deras tekniska funktionstid är slut och vem betalar?" Det är den enda fråga som har förblivit obesvarad.

Dessutom beskylls vi för att basera vårt beslut på farhågor, hörsägen och tyckande. Farhågor har vi, dvs vi ser stora risker i projektet och risker bör bedömas på förhand och om möjligt elimineras. Vi baserar ingenting på hörsägen.

All information har funnits tillgänglig på nätet, den äldsta ända sedan 2004, då landskapsplanen godkändes i Nylands förbund. All politik är att tycka. Som politiker samlar man in fakta om ett ärende och sedan antingen tycker man om följderna eller så tycker man inte. På basen av vad jag fått veta tycker åtminstone jag inte om konsekvenserna.

Beredningens argument för vinkraftsparken:

– Reservering finns i landskapsplanen.

Motargument: Det område som nu föreslås till vindkraftspark är ca 3 gånger större än reserveringen och av vindkraftverken befinner sig drygt 78 procent ända upp till 5 km utanför det reserverade området. Reserveringen hör inte heller till de områden som undersöktes i beredningen av landskapsplanen (8 st.) utan blev resultatet av en omröstning i Nylands Förbund.

– Kommunerna får skatteintäkter.

Motargument: Skatteintäkterna beräknas inte på fast egendom, vars värde som regel stiger, utan på anläggningar, vars värde sjunker. Skatteintäkten för Raseborg är i medeltal 80 000 euro per år i 20 års tid. Den ekonomiska betydelsen är alltså marginell. Eventuell samfundsskatt tillfaller ägarens hemkommun Helsingfors.

– Projektet skapar arbetsplatser.

Motargument: Vi vet inte hur många arbetsplatser som skapas men med största sannolikhet utförs byggnads- och servicearbetet av den eventuellt utländska leverantörens arbetstagare. I Raseborg riskerar man att förlora arbetsplatser, speciellt inom turism, jakt och fiske.

Övriga motargument:

– Flyttfåglarnas rutter utvärderades på basen av en enda säsong, trots att man vet att fåglarna väljer olika rutter på basen av flyttningstidpunktens vindförhållanden.

– Man förnekar existensen av havsörnsrevir i området trots att 2 – 3 revir ligger tätt intill. Havsörnen är en dålig flygare och därför speciellt utsatt för vindkraftverkens rotorblad.

– Bedömningen av ljudets inverkan baserar sig på mätningar i Danmark, under helt annorlunda förhållanden, och datasimuleringar, vilkas pålitlighet är svårt att utvärdera.

– Bedömning av projektets inverkan på den kommersiella fartygstrafiken har inte gjorts, trots att fartygens rutter går nära det tilltänkta området.

– Bedömningen av dragandet av kablar och dess inverkan på havsbotten är bristfällig, eftersom vindkraftverkens placering ändrats flera gånger under processen.

Trots en hel del andra motargument, är jag tvungen att här begränsa mig till ett citat ur "Landskapsplan för Nyland, beskrivning". Under rubriken "Område lämpligt för produktion av vindkraft" står bl.a. "Vid planeringen skall uppmärksamhet fästas vid vindkraftsparkernas miljökonsekvenser, i synnerhet konsekvenserna för landskapet, och placeringen av vindkraftsparker skall anpassas till försvarsmaktens verksamhet." Försvarsmakten har som bekant motsatt sig placeringen av en vindkraftspark i havsområdet utanför Raseborg och Ingå.

Mikael Borgman
medlem av stadsstyrelsen i Raseborg, SFP