De ensamma
I den politiska diskussionen är det karikerat sagt fyra grupper som oftast får uppmärksamhet; både i offentligheten och i själva beslutsfattandet, nämligen pensionärer, löntagare, barnfamiljer och ungdomar.
En grupp som sällan lyfts fram är människor som lever ensamma, detta trots att det i Finland finns över 1 miljon singlar! Var fjärde vuxen lever ensam. Av dem som är i pensionsålder lever ca 40 procent ensam. Största delen av dem som lever ensam är i åldern 35-65 år. Antalet personer som lever i en persons hushåll växer ständigt.
I gruppen ensamboende finns det alltså människor i alla åldrar. Också i alla socialgrupper, i alla yrken, med alla tänkbara bakgrunder. Så det gäller att inte dra alla över samma kam, precis som inte heller alla pensionärer, studerande, löntagare eller barnfamiljer är likadana.
Men det finns några siffror som visar att det är dags att bättre fästa uppmärksamhet vid singelmänniskornas liv, eftersom många av dem blir ganska hårt utsatta i systemet såsom det är i dag. De som bor ensamma förtjänar i genomsnitt mindre och har i genomsnitt sämre hälsa. Många av dem som bor ensamma lider också av ensamhet och kan uppleva socialt utanförskap.
Statistiken visar att det finns flere ensamboende i den lägsta inkomstgruppen, över 30 procent av ensamhushållen är småinkomsttagare. Många tror kanske att det är fattiga barnfamiljer som är största gruppen bland dem som får utkomststöd men de facto är den absolut största gruppen, hela 72 procent, en persons hushåll.
Jämför vi hur mycket en ensam människa i genomsnitt får i handen efter skatter, förlorar hon/han markant till ett par: samtidigt som ett par förtjänar en euro, förtjänar en ensam endast 27 cent.
Utkomstskillnaderna förorsakas av alla levnadskostnader totalt, men en kostnad som är markant högre för ensamboende är priset på boende. Enligt Statistikcentralen kostar en etta ca 3 100 euro per kvadrat medan en trea eller större bostad kostar ca 2 300 per kvadrat. Kvadratpriset för små bostäder är alltså 800 euro högre, i huvudstadsregionen är skillnaden långt över 1 000 euro. Också hyrorna i små bostäder är relativt sett högre än i större bostäder.
Vårt samhälle är i dag byggt utifrån hushåll med två inkomsttagare. Fakta visar att boende och andra levnadskostnader är dyrare för dem som lever ensamma, då ingen delar på kostnaderna för kylskåpet, bilen, elektriciteten och annat.
Slutsatsen bör inte vara att agitera olika folkgrupper mot varandra. Slutsatsen bör vara att vi framöver i beslutsfattandet bättre bör beakta den som bor ensam.
Omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) har bett tjänstemännen på Institutet för hälsa och välfärd ge rekommendationer för hur vi kan förbättra livssituationen för ensamboende. Statistik och information finns i mängder och den talar sitt tydliga språk: vi kan inte blunda för det faktum att det är för många alltför svårt att klara sig ensam. Det är rättvist att räcka dem en hjälpande hand.