Arbete och fritid
När jag behöver tänka över någonting som känns oklart sker det ofta med en sopborste i handen.
Medan smulorna från golvet samlas i skyffeln, hittar tankarna och känslorna ut från hjärnans och själens skrymslen. Ibland formas de helt automatiskt till en handlingsplan, men ibland fortsätter de sin gäckande rock´n roll. Då måste jag fortsätta sopa, eller till och med ta fram en trasa att torka köksdörrarna med.
I mitt fall är städredskap med andra ord mycket användbara i vardaglig bearbetning av tankar och händelser. Bra att ta till vid beslutsångest och andra stagnerade tillstånd, men också vid planering av trevliga träffar.
För någon annan kanske redskapet är en yxa. Allt medan vedträna klyvs mot huggkubben blir firmans strategi skarp som bettet. För en tredje är joggingskorna den utrustning som behövs för att ge studs åt tankeflödet.
Som vi alla vet fungerar dagens arbetsliv sällan så att sysslor av olika slag integreras, tvärtom blir uppgifterna allt mera specialiserade. Jag tror för all del inte att min arbetsgivare direkt skulle misstycka om jag tog till sopborsten mellan varven, men jag är osäker på om det skulle betraktas som effektiv tidsanvändning.
Det är endast i små företag som alla gör allt. Kanske är det just därför egenföretagare har en viss känsla av tillfredsställelse? Dagarna är långa och ingen betalar semesterpeng, men det går åtminstone i viss mån att styra över dagens timmar.
Mångsidigheten i sysslorna tror jag också bidrar till trivsel. Också mindre uppskattade sysslor kan kännas meningsfulla i rätt sammanhang.
För en egenföretagare finns ingen gräns mellan arbete och fritid, men också i andra jobb kan den vara svår att dra. Det finns en naturlig gråzon. Jag minns att det inte kändes helt sunt under åren jag jobbade för VN i Hangö när folk i matbutiken hälsade på mig med "Morjens Västra Nyland!" eller på restaurangen kommenterade "Sidu Västis är här!". Jag var alltid på jobb och min identitet kändes hotad.
Arbetstid är ett tänjbart begrepp. Som journalist är det naturligtvis viktigt att följa med händelseflödet för att hållas uppdaterad. Men att läsa tidningar och nyhetssajter känns ändå inte som "jobb", snarare som ett intresse. Detsamma gäller att tugga på artikelidéer - de föds naturligtvis inte bara på arbetstid.
Att gå på kulturevenemang med uppgiften att skriva är däremot entydigt jobb - hur givande det än är. Det går inte att njuta fullt ut av till exempel en teaterföreställning om man samtidigt analyserar den.
En riktigt skön semester kan för mig innebära att jag struntar i vad som händer i världen och i närsamhället. Det är att vara ledig.