Dåliga nyheter
Varför berättar ni bara dåliga och negativa nyheter?
Det är en fråga man som journalist får rätt så ofta. Senast den här veckan blev jag uppringd av en läsare som ville diskutera det här om vilka nyheter som lyfts upp och får synlighet. Enligt läsaren är det alltför ofta nyheter med negativ klang som syns och hörs.
Frågan är varför det har blivit så, att medierna frossar i negativt framom positivt. Eller att åtminstone konsumenterna har den känslan att de dåliga nyheterna dominerar.
Tidigare har massmedierna mera fått köra på känsla och göra stickprov på vad konsumenterna vill ha för typ av nyheter. Numera är det lätt att se vad som går hem. Intresset för allt som exempelvis publiceras på tidningarnas webbsidor kan mätas. Vi vet exakt hur många som läser de olika artiklarna. Från vecka till vecka är det brott, olyckor och annat negativt som toppar.
Är det alltså så att folk ändå är mer intresserade av negativa nyheter? Eller har de drivits till det på grund av att medierna har rapporterat mest och störst om just den typen av ämnen?
Vi har en fråga om den berömda hönan och ägget. Vad kom först?
De negativa rubrikernas andel ökar om det som refereras har inträffat längre bort. Förenklat kan man säga att den negativa graden av en nyhet som når över tröskeln ökar med avståndet. För att en händelse ska uppmärksammas i grannkvarteret räcker det med en katt i trädet, i grannstaden ska det vara en brand och i Långtbortistan krävs en naturkatastrof eller en bilbomb med 75 döda.
Hur väl stämmer mediekonsumenters påstående att det bara är olyckor, brott och annat elände som ges synlighet? Är det bara en känsla eller är det verkligen så?
Jag slog upp första sidan i alla de tidningar som i går fanns på mitt skrivbord. Det var 15 dagsfärska tidningar, finska och finlandssvenska. Sex hade en negativ nyhet högst, tre toppade med en neutral och sex med en positiv nyhet.
Ilta-Sanomat var negativast genom att hänvisa till en färsk undersökning som visar hur eländig Finlands framtid ser ut. Det räcker alltså inte med att rapportera om hur dåligt det är just nu – det blir ännu värre.
Positivast var Åbo Underrättelser som toppade med optimistiska företagare som väntar att få ta sig an turistinvasionen på Örö.
Vasabladet gjorde en helgardering. Man berättade att servicen blir sämre och avgifterna högre, men att det i Österbotten ändå är ljusare än på många andra håll. Tröst i nöden, andra har det ännu sämre.
En tanke med att något negativt exponeras i medierna är att det är bra om oförrätter, orättvisor och brister uppmärksammas för att få en förbättring till stånd. Den negativa nyheten kan resultera i en förändring och i bäst fall kan det negativa i slutändan bli något positivt, tack vare publiciteten.
Men, tro det eller inte, nog är det roligast också för en journalist att kunna berätta en god nyhet utan att först ta upp den dåliga.