Ralf Friberg: Har tåget gått?
Riksdagens oppositionspolitiker kör i en kompakt vägg när de försöker fortsätta debatten om indragningshotade tåglinjer. Nu hänvisar statsminister Juha Sipilä till att privata intressenter finns för att fortsätta trafikera linjerna, som VR och Kommunikationsministeriet avser att slopa. Trafikminister Anne Berner – en pinfärsk partikamrat – hänvisar till att privat busstrafik kan bjuda på möjligheter till pendling.
Ingendera statsrådsmedlemmen låter trovärdig. Statsministern har redan tidigare ertappats med att framföra oriktiga påståenden. Varken han eller madame Berner kan ange några konkreta intressenter. VR vägrar avslöja trafiksiffror. Bolaget hänvisar till affärshemligheter. I fjol hindrade inte de hemliga affärerna att VR tack vare riksdagens ingrepp kunde få 13 miljoner euro för att upprätthålla glesbygdernas livlinor.
Det grällaste exemplet på mannamån när det gäller dessa dråpslag mot regionerna är pendelförbindelsen Karis-Ingå- Sjundeå-Kyrkslätt-Helsingfors. Månne Centern har räknat ut att detta ingrepp i samhällskroppen inte skadar partiet därför att det bor så ytterligt få kepuitiska väljare i det drabbade området?
En märklig roll spelar doldisen, regeringsrådet Mikael Nyberg vid Kommunikationsministeriet . I fjol kläckte han ur sig att riksdagen gjorde någonting förkastligt när man beviljade VR extra medel. Också nu fäller han hånfulla repliker, som inte anstår en statstjänsteman. Är kommunikationsminister Anne Berner ett aningslöst redskap för den ettrige och oborstade Nyberg?
Ögonvittnen berättar att den västnyländska delegationens besök hos minister Berner har varit en pinsam affär. Ministern uppträdde synnerligen stressad, hon reagerade ovanligt personligt på det hon uppfattade som kritik. Och hon var inte intresserad av en diskussion i sak. Lojala delegationsmedlemmar har tonat ned pinsamheterna, men medger att atmosfären kunde ha varit bättre.
Jag har en flyktig erfarenhet av minister Anne Berners sätt att behandla människor. Jag var inbjuden gäst vid en officiell tillställning i Helsingfors. Måste presentera mig av artighetsskäl när Anne Berner fanns i en ganska snäv diskussionskrets.
Ministern reagerade på mina grå hår som om katten hade släpat in mig. Inte ett spår av formellt intresse, inte en reaktion utom en fullständig brist på empati. Fredrika Runeberg kanske skulle ha betecknat typen som en spotsk slottsfru. Jag vädrade bara förakt mot människor som inte var till omedelbar nytta. Och hon har samlat pengar för ett nytt barnsjukhus! Knappast av humana skäl.
Under mitt långa liv och min brokiga karriär har fem presidenter känt mig. Över tio statsministrar har jag kunnat nalkas i förvissningen om att de vet vem jag är. Detsamma kan jag säga om cirka etthundrasjuttio av republikens ministrar under min tid.
Vad betyder då en högmodig minister utan erfarenhet av politik och människovett? Jo, att försvararna av nedläggningshotade bansträckor, stympad skärgårdstrafik och bristfälliga vägförbindelser nu bör försöka gå via Centerns riksdagsgrupp och statsminister Juha Sipilä. Som politisk problemlösare förefaller minister Berner vara föga nyttig.
Ralf Friberg
är ambassadör.