Finländskt implantat kan revolutionera skallkirurgin

På basis av forskningen ser det ut som om det nya implantatet lämpar sig bättre för vård av skallskador än de hittills använda plast- och metallimplantaten. Uppfinningen imiterar människans benvävnad, säger implantatets utvecklare Pekka Vallittu, professor i biomaterial vid Åbo universitet.

Implantatets yta har små hål där blod och stamceller sugs in direkt efter att implantatet har installerats i patientens skalle. Så småningom börjar det sedan bildas ny benvävnad inne i implantatet. Det bioaktiva glaset löser upp sig med tiden, resten av materialet blir kvar i kroppen.

– Ett helt och hållet biolösligt konstgjort material som kunde användas till att lappa en stor kranial skada kommer inte på en lång tid, säger Vallittu.

Enligt Vallittu är de använda materialen ofarliga för människan.

– De här föreningarna har använts inom medicinen i tiotals år, precis som det i Finland utvecklade bioaktiva glaset.

Massproduktionen inleddes i höst

Det är typiskt för biovetenskaperna att det dröjer flera år innan investeringarna i forskningen leder till kommersiellt användbara produkter.

– Till exempel inom läkemedel tar det i snitt 10–15 år innan ett nytt läkemedel kan lanseras, säger ombudsmannen Carmela Kantor-Aaltonen vid Finnish Bioindustries (föreningen för Finlands bioindustrier).

Utvecklingen av skallimplantatet inspirerades av tandläkarvetenskapen. Arbetet inleddes redan i början av 2000-talet. De första testerna på patienter ägde rum i Åbo och Uleåborg 2007.

Det Åbobaserade bolaget Skull Implants har i höst inlett massproduktionen av implantat. Produktionen sysselsätter ett tjugotal personer.

Enligt vd:n Tommi Brunila har implantatet väckt gott om uppmärksamhet på internationella medicinska konferenser.