Euron sänkte statens kostnader för statsskulden

Tack vare en sjunkande räntenivå har staten kalkylmässigt sparat in 52 miljarder euro under eurotiden jämfört med den tid då marken användes. Övriga gäldenärers räntekostnader har minskat ännu mera.

Statens reella årskostnader för statsskulden har enligt Statskontoret sjunkit till i snitt 4,10 procent under eurotiden. Under åren 1982–1998 då marken användes var kostnaderna i snitt 9,8 procent om året.

I fjol sjönk kostnaderna till endast 2,1 procent. Det betyder att realräntan på statsskulden var negativ eftersom inflationen var 2,8 procent.

De regeringar som styrde under krisåren, det vill säga Matti Vanhanens (C), Mari Kiviniemis (C) och Jyrki Katainens (Saml) regeringar, använde den rörelsemån som räntesänkningen förde med sig till att täcka statens utgifter. Dessutom har staten efter att krisen bröt ut tagit nya nettolån på nästan 38 miljarder euro på fem år.

Statens relativa skuldsättning är redan uppe på samma nivå som efter den stora recessionen 1999. I slutet av detta år stiger skulden till 92 miljarder euro, det vill säga till 46 procent av bruttonationalprodukten.