Det är lätt att le då solen krupit fram. Foto: Johannes Jauhiainen

Faces bjuder på äkta vara

Etnofestivalen Faces bjuder på garanterad vara, ett evenemang med musik och workshops från hela världen för vuxna och barn. Festivalen flyttade för tre år sedan till Gumnäs och har utvecklats sedan dagarna i Billnäs.

Ett allt större fokus ligger på workshopparna. Detta år bjuds det på t.ex. dans, poesi, yoga etc. Evenemangets koncept har utvecklats och fokuserar inte bara på musiken. Därför kallas evenemanget för etnofestival och inte musikfestival.

Faces är en av de få festivaler som har en avskilt camping område för barnfamiljer.  Detta märks på antalet barnfamiljer som på söndag kommit för att njuta av solskenet, vegetarisk mat och konserter.

Börje Mattson säger att festivalen inte åldrats utan snarare utvecklats. Det är femtonde gången som festivalen ordnas.

I går kväll började det åska och blixtra och på campingområdet försvann strömmen för en stund. Pelle Miljoona fick avbryta sin konsert efter fyra låtar på grund av säkerhetsskäl. Men festen fortsatte med dans i gyttjan och på paviljongen.

En festival för hela familjen

Både enligt festivalarrangörerna och deltagarna har mängden besökare minskat. Jämfört med Billnäseran har deltagarmängden minskat med 40 procent. Men Faces är ett traditionellt sommarevenemang för många, av dem som i dag besöker festivalen har många blivit introducerade av sina föräldrar.

Faces har av vissa stämplats som en festival där milda droger är accepterade, kanske för att festivalen definitivt trotsar sociala normer. Börje Mattson poängterar att festivalen alltid har haft en nolltolerans  i förhållande till illegala rusmedel.

På festivalen träffar vi Riina Lindroos som är något av en veteran på Faces. Hon säger att hon gillar festivalstämningen och att danserna få gånger går så vilt till som på Faces. Liksom Riina upplever många att festivalen ändrats från en traditionell musikfestival till en skogsfest.

– Sen vi flyttade ut i skogen har vi märkt att många urbana ungdomar från resten av Nyland slutat komma. Dessutom är det ju Kuudes aisti i Helsingfors och Down by the laituri i Åbo nu som delvis har samma målgrupp som vi, säger Mattson.

Sickan är en pojobo i pensionsåldern vars yngre släktingar inspirerat henne att komma till Faces för andra gången. Hon säger att de inte störts av festivalfolket över huvud taget.

– Det ju bra att vi får någonting hit till Pojo, det känns som om det mesta från bygden försvinner.