"Aspartam är inte skadligt"

Aspartam är en av matvärldens mest bespottade ingredienser.

Sötningsmedlet har kommit att symbolisera debatten mellan traditionella råvaror och syntetiska destillat. Ända sedan aspartam introducerades i den amerikanska livsmedelsindustrin 1981 under namnet Nutrasweet – mirakelämnet som är 200 gånger sötare än socker – har det varit föremål för otaliga studier och skrämselkampanjer.

Men enligt forskningsassistent Arja Heinonen från Institutet för hälsa och välfärd (THL) är rädslan obefogad.

– Aspartam består av två aminsoryror som även förekommer i kroppen: asparaginsyra och fenylalanin. Aspartam lagras inte i kroppen, utan bryts ned till dessa två syror samt metanol, som ämnesomsättningen snabbt oskadliggör. Man kan endast uppmäta skadliga metanolvärden hos personer som missbrukar aspartam kraftigt.

Ett fåtal personer lider också av den ärftliga sjukdomen fenylketonuri och kan inte bryta ned fenylalanin. Härifrån kommer myten om att "aspartam aldrig lämnar kroppen".

Obekräftat om cancer

Det existerar ändå forskning som visar att aspartam kan ha negativa verkningar.

Enligt en studie av italienska European Ramazzini Foundation kan långvarig konsumtion av aspartam leda till leukemi, lymfcancer och bröstcancer. En annan akademisk studie visar på ett möjligt samband mellan sötningsmedlet och nervskador i hjärnan. Ingetdera forskningsresultatet har ännu bekräftats.

Enligt EU finns det ingen orsak till panik så länge man inte överdoserar på aspartam.

– EU:s högsta rekommenderade dagliga dos av sötningsmedlet är 40 milligram per dagen. Det innebär att en person som väger 60 kilogram kan dricka upp till sex liter aspartamläsk om dagen innan ämnet uppnår skadliga värden, säger Petra Gräsbeck från läskedrycksproducenten Hartwall.

– Så stora mängder läskedryck borde man inte ens dricka. Alla läskedryck borde avnjutas som en del av balanserad diet och inte i stora mängder, då kan det uppstå problem med vikten eller tänderna. 

Kan ha laxerande verkan

På den finländska marknaden förekommer tio olika sötningsmedel och sju så kallade sockeralkoholer.

Arja Heinonen vid THL säger att inget av medlen har några dokumenterade skadliga effekter så länge man håller sig till högsta rekommenderade dagsintag. Dock ska man undvika att inmundiga cyklamat och sackarin under graviditet.
– Och om man intar stora mängder sockeralkohol kan det även ha laxerande verkan, säger Heinonen.

Ett av de nyaste sötningsmedlen på den finska marknaden är stevia, som godkändes för användning inom EU så sent som december i fjol. Stevia utvinns ur den sydamerikanska växten sötflockel som upptäcktes av västvärlden på 1500-talet och har brukats flitigt av guaraniindianerna – som även har gett namn åt energidrycksingrediensen guarana – i hundratals år.

En ovanlig smak

I Finland används stevia hittills bara i Hartwalls drycker.

– Vi var helt enkelt pionjärer i Finland. När steviolglykosider som sötningsmedel godkändes av EU hade vi redan forskat i det i över fem år. Steviolglykosider är extremt söta och har en ovanlig smak, så det var inte lätt att hitta den rätta sammansättningen, säger Petra Gräsbeck.

Dricker du själv light-drycker, Petra Gräsbeck?

– Absolut. Med maten eller när jag är väldigt törstig dricker jag gärna light-drycker som Pepsi Max eller Jaffa Light för jag upplever dem som uppfriskande. När jag behöver energi väljer jag en dryck med socker.
Arja Heinonen understryker att sötningsmedel ibland kan vara att föredra framför socker.

– I synnerhet konsumtion av sockerrika läskedrycker har bevisats ha ett samband med fetma. Sötningsmedel innehåller i praktiken inte alls energi, och sockeralkoholernas energihalt är betydligt lägre än i socker. Så länge man följer de rekommenderade dagsintagen är de inte skadliga.