Stort havsprojekt under ytan

På ytan ser allt ut som vanligt, men under vattnen kring Tvärminne zoologiska station döljer sig flera gigantiska plastsäckar. De kallas mekosomer och är forskningsanläggningar fyllda med havsvatten.
Mekosomerna är en del av ett internationellt forskningsprojekt, orkestrerat av den tyske professorn Ulf Riebesell. Genom att tillföra olika mängder till koldioxid till plastsäckarna studerar Riebesell och hans kolleger effekterna av den försurning som uppstår när mänsklighetens koldioxidutsläpp löser sig i världshaven.

– Vi fyller mekosomerna med havsvatten och alla organismer som lever i det. Sedan plockar vi bort fiskarna så att de inte ska störa mätningarna. Slutligen tillsätter vi olika mängder koldioxid för att skapa olika grader av försurning, säger marinbiologiforskaren Andreas Brutemark från forskningscentret Aronia, som tillsammans med Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral deltar i projektet.

God soppa ...

På det här viset kan forskarna studera hur vattenkvaliteten har sett ut i Östersjön under olika tidsperioder och på vilken nivå den kommer att ligga i framtiden.

Den tyska forskargruppen har hittills utfört sina försök bland annat på Hawaii, vid norska kusten och i Sverige.

– Det handlar om enorma investeringar, både i tid och pengar, säger Brutemark.

– Här finns forskare från Tyskland, Holland, Finland ... Men trots att vi är många kockar smakar soppan fortfarande bra. Vi har en livlig stämning.
Effekterna av försurningen följs upp under hela sommaren. Mekosomerna sänktes ned i mitten av juni och hittills har allt gått enligt planerna.

... och giftig soppa

Några resultat är det ännu alldeles för tidigt att uttala sig om, men Brutemark är entusiastisk.

– Vi är eventuellt spännande grejer på spåren. Mer kan jag tyvärr inte säga i det här skedet.

Hur tror du själv att Östersjön kommer att se ut i framtiden?

– Det är en omöjlig fråga att besvara. Det kan bli varmare, det kan bli kallare. Säkert är åtminstone att algblomningen är här för att stanna. Allt vi människor gör verkar gynna algblomningen.
Andreas Brutemark understryker ändå att algerna inte är något nytt fenomen i Östersjön. De har funnits här sedan inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan – även om den blågröna algblomningen först har kommit i gång på allvar under det senaste halvseklet.

– Vi får nog räkna med den gröna soppan i många år framöver, säger han.