Henriksson knappar in

Slutspurten är nu på gång i SFP:s ordförandekamp. De partidagsdelegater som har varit osäkra på vem de ska rösta på har under dagen fått en sista input av ordförandekandidaterna själva. Kampen ser oviss ut in i det sista.

Inofficiella uppgifter på partidagen i Karleby visar att spänningen håller i sig i fråga om vem som blir SFP:s nästa ordförande. Anna-Maja Henrikssons stöd uppges nu ligga på samma nivå som Carl Haglund har haft i de senaste undersökningarna som medier gjort. Korridorsnacket på mötesplatsen, stadshuset i Karleby, gör gällande att också Henriksson nu har över 100 säkra röster inför morgondagens val
Det finns totalt  251 delegater på partidagen, så 126  röster krävs för majoritet.

Ekonomin var ett centralt innehåll i såväl partiordförande Stefan Wallins som ordförandekandidaterna Carl Haglunds och Anna-Maja Henrikssons tal på partidagen i Karleby. Wallin betecknade Eurokrisen, Finlands växande handelsunderskott, vår krympande och åldrande arbetskraft och strukturomvandlingen inom industrin som samhällsfrågor av gigantisk betydelse.
Det är frågor som hans efterträdare – Henriksson eller Haglund – tvingas tackla då någon av dem tar över från och med i morgon. I de två kandidaternas tal fanns inga ekonomiska mirakelmediciner även om situationens allvar poängterades av båda.
Vid en sista kandidatutfrågning under eftermiddagen betonade Henriksson vikten av att arbetskarriärerna förlängs, penninghanteringen är ansvarsfull och tillväxten säkras genom uppmuntran av företagande och innovationer. Haglund konstaterade att det inte går att spara sig ur krisen. Också han underströk att folk måste uppmuntras till jobb och att  det finns mycket att göra för att uppmuntra också till företagande.

Såväl Wallin som Henriksson gav i sina tal kängor åt populisterna (läs Sannfinländarna). Wallin talade om "mycket snack men lite verkstad”, medan Henriksson tog fasta på Sannfinländarnas agerande i framförallt språkrelaterade frågor.
- Hela ordet språkpolitik har blivit besmittat med något som kunde liknas vid ett elakt virus. Det är synd, för språkpolitik borde ju på riktigt handla om något positivt, sade Henriksson.

Hon gav också partidelegaterna en tankeställare huruvida partiordföranden borde sitta i riksdagen

- Självfallet är det så att som partiordförande har man stor nytta av att också vara riksdagsledamot. Nätverken till andra politiker byggs långt i riksdagen och själv har jag haft stor nytta som minister att ha erfarenhet av fyra års utskottsarbete i riksdagen och all de personliga kontakter det gett.

Adressen var tydlig, motkandidaten och delegater som ännu inte fattat sitt beslut i ordförandefrågan - Haglund kan bli riksdagsledamot tidigast om tre år.


Haglund gav i sitt linjetal ett nervöst intryck och hans tal föreföll mera som ett rutinartat tal, en genomgång av läget inom för SFP viktiga samhällsområden, medan Henriksson hade mera själ och värderingar i sitt tal. Hon gav också det svenska en tydligare och mångordigare uppmärksamhet.
Skulle ordförande väljas utgående från ovationerna efter slutfört tal skulle i alla fall Haglund segra, inte minst tack vare SU:s ljudliga bistånd.
Någon påtagligt het kamp med vassa armbågar kan inte förnimmas mellan de två ens dagen före ordförandevalet. Det konstaterade också Haglund.
- Jag är glad över den goda stämning som min vän Anna-Maja och jag har haft kampanjen i genom. Det bådar gott för framtiden oavsett vem som får partidagens förtroende.