Nu skall Fredrika Åkerö upp till bevis

Under senaste fullmäktigeperiod hörde ungdomsverksamheten i Raseborg till bildningsnämnden, där Fredrika Åkerö förde ordet.
I dag kan hon knappt bärga sig innan hon den 4 november som ungdomssekreterare får axla tjänstemannaansvaret för samma bit av staden förvaltning.

Människorna främst

Inte för att det är byråkratrollen hon fikar efter – och inte för att hon misströstar om sina förutsättningar att klara av också den.
– Det är ju bara en liten bit. Och jag är offentlig förvaltare, säger hon.
Nej, det är ungdomarna – människorna bakom ytan – som Fredrika Åkerö tänker på och talar om när hon säger att "jag brinner för det här, det var ju därför jag sökte".
"Jag moraliserar inte"
När hon sedan gör ytterligare en precisering, står det klart att hon är inställd på att styra resurser i den riktning där de gör mest nytta.
– Åttio procent av de unga mår bra. De har en gemenskap, ett nätverk. De klarar sig, och vi skall vara till för dem.
– Men de jag främst tänker på är de tjugo procent som inte mår bra av en eller annan anledning, säger hon och talar om ätstörningar, självmordsförsök, droger.
Allt det här har hon sett på nära håll.
– Men jag har aldrig dömt en människa, jag moraliserar inte när en människa mår dåligt.

"Som schacki"

Fredrika Åkerö förklarar att hon vinnlägger sig om att bemöta unga just som de människor de är.
– Som människor, som schacki ... inte som ungdomar, som några mystiska typer.
– Att växa upp i dag är en tuff process: det första krossade hjärtat, tvånget att verka tuff för att få höra till sitt gäng, åskådliggör hon och betonar att man måste se längre och djupare än till ytan.
– Alla vill bli behandlade som människor, inte bli nedvärderade, vet hon så väl, och gör klart att "till oss" eller med andra ord till dem som jobbar inom stadens ungdomsverksamhet skall unga kunna komma med både bekymmer och bekännelser.