Tystlåtna. Alpackor är oftast sävliga och tysta djur, men om de känner sig hotade kan de tjuta till. Foto:Benjamin Knopman

Charmknuttarna erövrar Finland

Familjemedlem, terapidjur, internetfenomen. Alpackan har erövrat många finländska hjärtan de senaste åren.

Där står de på skrangliga ben och med långa halsar och betar rofyllt i hagen. Någon mumsar hö, en annan dammsuger marken i jakt på grässtrån.

Det kunde vara en scen från de sydamerikanska Anderna, men vi befinner oss i Ingå. I Täkter, hos Merituulen alpakat. En av de otaliga alpackafarmar som har vuxit fram i landet de senaste åren.

Alpackornas världsherravälde är på god väg. I Västnyland finns redan alpackafarmer i Karis, i Sjundeå, i Lojo och i Ingå, där det finns två. Den ena är Tiina Naakkas och Jouni Salmis Merituulen alpakat, den andra är Alpaca fuente, som kan stoltsera med ett trettiotal djur.

– De brukar besöka äldreboenden med sina alpackor för att pigga upp de äldres vardag, berättar Naakka.


Fin ull

Merituulen alpakat, däremot, satsar på att få fram en så fin ull som möjligt. De föder upp rasen alpacka huacaya, som måste klippas varje år för att inte dö av värmeslag. Huacaya kännetecknas av en ytterst fin päls – nästan dubbelt så fin som ett fårs – som ger en ull som är extremt snäll mot ylleallergiker. Den andra alpackarasen heter suri och dess rastaliknande päls ska klippas ungefär vart tredje år.

Tiina Naakka visar upp vantar, halsdukar och en mössa gjorda av alpackaull. De är mjuka som vadd, fjärran från barndomens stickiga ylletröjor.
– Alpackaullens tjocklek mäts i mikroner. Vår bästa alpacka – Adele – har en päls som är 17,3 mikroner tjock, säger Naakka stolt.


I lördagens VN/eVN kan du läsa mer om alpackor och varför de också är på god väg att erövra internet.