Surbrödets hemligheter avslöjade

I Finland var rågbrödet länge en av människornas grundnäringskällor.

– Att laga surbröd är en lång process. Surdegen lagade vi för ett par dagar sedan eftersom den skall hinna fermenteras, säger museichef Emi Ingo.

Under temadagen visade museipersonalen  hur man bakade bröd innan det fanns tillgång till hushållsmaskiner och elektriska ugnar.


Som på 1800-talet

Alla i museipersonalen är utklädda i temaenliga kläder, med allt från förkläde till huvudduk. Själva brödbakningen äger rum i museets gamla bagarstuga, som bruksborna använt i Fiskars sedan slutet på 1800-talet ända fram till 1960-talet. När man stiger in i stugan känns det faktiskt som om man tagit en tur tillbaka i tiden.
– Temadagen är en del av vårt projekt Levande historia och målet är att förhållandena skall framstå som så autentiska som möjligt, säger Ingo medan hon rör om i surdegen med en gammal träslev.


Bröd och kaffe

Under brukstiden var maten betydligt ensidigare än vad den är i dag. Ingo säger att brödet var en väldigt viktig del av kosten.Förövrigt bestod menyn oftast av soppa eller gröt och när potatisen anlände på 1700-talet blev den en dominerade del av födan.

I övrigt bestod maten mest av just surbröd. Ingo berättar att brukets arbetare ofta åt surbröd till lunch och en del av lönen betalades ut i sed så att invånarna kunde baka bröd åt familjen. Till brödet drack man ofta kaffe eller hembrygd svagdricka.


Upp i ugnen, in i munnen

Sakta men säkert börjar besökare hitta fram och Ingo inleder brödbakningsdemonstrationen. Ingo knådar ut den färdiga surdegen på ett skärbrede och formar den traditionellt rund med ett hål i mitten.

– Nu skall brödkakan jäsa i två timmar under en duk.

Ingo har som tur var förberett några brödkakor så uppvisningen behöver inte hålla ett två timmars uppehåll. Rutinerat placerar hon in de färdigjästa brödkakorna i den 300 grader varma vedeldade bakugnen. Där skall bröden gräddas i en halv timme.

Läs mer i dagens VN/eVN