Vraket i Simisjön har vilat i sekel

Drygt 18 meter långt och 5 meter brett är vraket som vilar på Stora Simisjöns botten.
Vraket återfinns i Museiverkets register över fornfynd där man på ungefär samma koordinater för övrigt också hittar en notering över en betydligt mindre roddbåt.
Karisbon Lasse Haapamäki har marinarkeologi som hobby, är medlem i dykarföreningen Calypso och har tagit sig ner till vraket i Simisjön ett antal gånger.
– I början av 90-talet gjorde vi en skiss över det. Tekniken var tyvärr inte så utvecklad på den tiden att man kunde ta bilder.

Kol som last?
Vraket och dess ursprung har varit föremål för en hel del spekulationer.
– Det har pratats om att det är ett vikingaskepp, men vad skulle ett sådant ha gjort på en skogssjö, säger Haapamäki.
Själv utgår han ifrån att båten har ett samband med Antskogs förflutna som järnbruk. På västra sidan av sjön fanns troligtvis milor därifrån man med båt transporterad kol till brukets sida av sjön.

Daterat till 1600-talet
En dendrokronlogisk undersökning som daterar träföremål med hjälp av årsringar gjordes på vraket 2003. Pentti Zetterberg som förestår det dendrokronologiska laboratoriet vid universitetet i Joensuu rotar tjänstevilligt i sina papper och får fram forskningen han för tio år sedan utförde i Antskog på uppdrag av Museiverket. Eftersom proven gjordes på lösa delar från vraket där årsringarna i viss mån karvats bort av tidens tand får man lägga till ett antal år till resultaten.
– Man kan ändå utgå från att båten allra senast är från slutet av 1600-talet. För att helt kunna säkerställa åldern skulle det krävas att man tog nya prover, helst från delarna som ligger i bottenleran, säger Zetterberg.
Materialet är också för knapphändigt för att slå fast trämaterialets ursprung.