Bengt Sundberg och Göran Gustafsson flyttade från Åminnefors i slutet av 1960-talet i jakten på nya jobb. FOTO: Christoffer Holm

Kära återseenden bland "Åminnarna"

På lördag kväll kunde Åminneforsborna för första gången fira sin egen Åminnedag. På samma gång blev kvällen en återträff för de som för länge sedan lämnat den lilla byn för den stora världen.

Förberedelserna har varit många och idén har grott i cirka 20 år. På lördag eftermiddag blev det äntligen av; den första Åminnedagen och en storstilad återträff för alla dem som flyttat ut i världen från lilla Åminnefors under de senaste decennierna.
– Vi börjar vara gamla med ena foten i graven så nu var det dags, säger Kurt Hjort, en medlem i gänget som drog i gång återträffen efter många år av väntan.

Nostalgi och glädje
Kvällen var bäddad för nostalgi när gamla Åminnare började umgås. Här och där hördes meningar som "alla känner sig hemma här" och "det är gammal Åminneanda" men även "det var bättre förr".

På 1960-talet började samhällets många industriarbetare misstänka att framtiden inte var så ljus längre. 1976 försvann smältverket och tjugo år senare valsverket. I dag är det ett annat Åminnefors som finns kvar.
– Alla hade jobb och det var en fin stämning här. Sen gick det neråt. I dag har trädgårdslanden vuxit igen. Dansbanan finns inte längre kvar, berättar Bo Grönvall.

Många emigrerade
Bengt Sundberg var en av dem som lämnade Åminnefors för ett nytt liv under de värsta årtiondena. Han flyttade till Norge i slutet av 60-talet.
– Det var dåligt med arbete. Så jag blev sjöman och sökte en båt, först i Stockholm, sedan i Göteborg. Så hamnade jag på ett norskt tankfartyg.
Efter det fick Sundberg arbete på en oljerigg och bor sedan 1967 i Norge.

Göran Gustafsson flyttade av samma orsak till Sverige 1968 men skulle gärna ha bott kvar i Åminnefors i dag.
– Jag var rädd för att förlora jobbet. Men rötterna sitter alltid kvar. Jag skulle gärna ha kunnat bo kvar. Det här kommer vi inte ångra.

Och ett kärt återseende blev det för alla. Stämningen var på topp och kvällen var ännu ung. På programmet stod fortfarande musik, både från i dag och från 60-talet, lotteri, utfärder i bruket och byn samt filmvisning.

Kurt Hjort var mer än nöjd med början på kvällen. Men som det brukar ske då gamla vänner träffas igen och ventilerar gamla minnen går inte allt som planerat.
– Det lär bli en del improvisation.