Tidigare löpte sandstranden ut 15 meter från gräset. I dag återstår endast en smal remsa. Foto: Benjamin Knopman

Värstingbåtarna förstör hans strand

Christer Buddgård är uppgiven. Hans en gång så vackra sandstrand är förstörd. Boven är muskelbåtarna som dundrar förbi och skapar meterhöga svallvågor.

När Christer Buddgårds morfar, Einar Rauramo, första gången såg Skäggarudden under en seglats förälskade han sig ögonblickligen i dess breda sandstränder.

Han köpte strandtomten på Älgsjö för en billig peng 1924. Under de kommande decennierna simmade, lekte och solade Rauramo och hans ättlingar vid den finkorniga, ljusa stranden.

Men för 15 år sedan började förändringen.


Stenbumlingar och krokiga rötter

– Om morfar hade sett stranden i dag tror jag inte att han hade blivit förtjust i den, säger Christer Buddgård och blickar ut över den smala remsan som återstår.

Här spelade han badminton som liten. I dag är stranden knappt en meter bred och full av stenbumlingar och krokiga rötter. Tidigare var de begravda under marken, men svallvågorna har penslat fram dem. Och inte bara penslat – de har sugit, slitit och piskat bort sanden.

I fjol drogs sju fullvuxna tallar upp med rötterna och kapsejsade ned i vattnet, berättar Buddgård.

– Det började när båtarna blev större och snabbare. När en stor båt gasar förbi bildas ett utsug, och sedan kommer vattnet tillbaka som en tsunami, säger Christer Buddgård.


Gasen i botten

Farleden utanför Skäggarudden kallas inre faret. Den användes tidigare av sjöfarare som reste mellan S:t Petersburg och Stockholm. I dag är leden mer livligt trafikerad än någonsin förut.

– Om midsommaren kan man nästan gå torrskodd över faret. Så mycket båtar är här, säger Buddgård.

Trots det råder ingen hastighetsbegränsning utanför Skäggarudden. 

– Svallvågorna har skapat vallar som faller sönder i stora stycken. I värsta fall kan båthuset rasa ihop på en dag. Om det kommer en ordentlig storm går det fort.

Sammanlagt räknar han med att 22 000 kubikmeter sand har vandrat i väg de senast fem åren. Det innebär att värdet på tomten har sjunkit kraftigt.

– Det känns väldigt sorgligt. Hopplöst, och lite uppgivet. Vissa rika människor har rätt att köra hur fort de vill, oavsett hur det påverkar människorna och miljön. Vissas nöje förstör andras nöje.



Läs mer i dagens VN/eVN.