Tvåspråkigheten naturlig för SDP-ungas ledare

Han kommer från Finlands enda frivilligt tvåspråkiga kommun, Lojo och lärde sig svenska redan i lågstadiet. När kända finlandssvenskar och journalister för några veckor sedan fick mordhot per mejl fördömde han hoten i en kolumn i lokaltidningen Länsi-Uusimaa.

– Jag är förundrad över den här diskussionen om svenskan ska vara obligatorisk eller inte. Det är också en jämlikhetsfråga, säger Räsänen.

Eftersom svenskan ändå ska ingå i högskoleutbildningen skulle undervisningen skjutas upp till ett senare skede. Men barn har lättare att lära sig språk än vuxna, konstaterar han.
 

"Lojo har tvåspråkig identitet"

Lojos beslut att ansöka om fortsatt status som tvåspråkig kommun i fjol föregicks av en hetsig debatt som inte lade sig förrän stadsdirektören presenterade siffror över hur mycket statsandelar staden får för sin tvåspråkighet. Räsänen, som blev invald i stadsfullmäktige i höstas och som med en gång blev fullmäktigeordförande, tycker ändå att beslutet var naturligt.

– Detta krävs om Lojo vill vara det ekonomiska och sociala centret i regionen. Tvåspråkigheten är stark i våra grannkommuner, och också i Lojo, även om andelen svenskspråkiga minskat i samband med inflyttning och kommunfusioner.

Han säger att tvåspråkigheten hör till Lojos identitet och att det är sannolikt att kommungränserna ändras i framtiden. För tvåspråkiga kommuner är det inte likgiltigt om de går ihop med en enspråkig eller tvåspråkig kommun.

"Vårdreformen först"

I en blogg i maj efterlyste Räsänen en mer ideologisk politik, stora visioner, långsiktiga mål och en större ansvarsfördelning av sitt moderparti. Orsaken till SDP:s kräftgång är att partiet saknar en igenkännbar linje, lyder hans analys. Partiets linje bör vara så klar att det inte finns behov av att förklara besluten, anser han.

Räsänen är också kritisk till hur kommunreformen genomförs. Regeringen gjorde fel i att börja med kommunstrukturen, säger han. Vårdreformen borde ha kommit först, eftersom social- och hälsovårdsutgifterna i många kommuner utgör över hälften av budgeten.

– Alla kommuner utgår ändå från servicen när de gör reformer. Kommungränserna är inte det centrala utan det att serviceproduktionen kan förnyas.

"Rasism ska bemötas"

När det gäller tendenserna att lägga sig nära Sannfinländarna säger Räsänen att Socialdemokraterna är en förnuftets rörelse och han hoppas att ingen ska nedlåta sig till en sådan populism.

– Jag hoppas också att Socialdemokraterna ska bli bättre på att förklara saker i klarspråk.

Han tycker det är beklagligt att de främlingsfientliga och rasistiska yttranden sannfinländare kommer med går obemötta. Man borde visa att det behövs tolerans. Invandrarna inbringar mer skatteintäkter än deras servicebehov är och Finland behöver invandrad arbetskraft.

– Jag vet inte var det finns ett sådant Finland som de målar upp. De borde förklara hur de tänker lösa arbetskraftsfrågan utan invandring.