"Det finns inga rasister i Karis"

Största delen av Algeriet är en dallrande, stekhet öken. Men i norr, där Medelhavets turkosa böljor rullar in mot de afrikanska klipporna, finns en hamnstad vid namn Bou Ismaïl.

Staden kallades Castiglione av de franska kolonisatörerna och är en behaglig plats där kvicksilvret sällan sjunker under 10 grader om vintrarna och guppar kring 30-gradersstrecket sommartid. Här finns stränder, kulturhistoriska byggnader och strax över 40 000 invånare.

En av dem är pizzabagaren Mohamed Loumis mamma.

– Min pappa dog för några år sedan, men mamma finns fortfarande kvar. Jag reser till henne varje år. Jag har också sex bröder och en syster.

Mohamed, eller Moha som alla kallar honom, har bott i Karis sedan 2007. Där driver han pizzerian Darin och förser ortsborna med allt från krispiga brödkebaber till köttiga Dilinger-pizzor.

Jobbade på bondgård

Till Finland kom Moha i början av 90-talet tillsammans med en kompis. Sin första natt i Finland lyckades de inte hitta ett vandrarhem, så de sov under bar himmel vid Olympiastadion i Helsingfors.

Två decennier senare sitter Mohamed i sin pizzeria med ansiktet kluvet i ett brett leende. Berättelsen ilar hit och dit, precis som Moha själv.

Ena stunden förklarar han om alla finländska städer han har bott i, nästa försvinner han in i köket. Plötsligt talar han i telefon med en kund, sedan rusar han ut några minuter med en ugnsvarm brödkebab inlindad i folie.

Däremellan är han den perfekta värden som insisterar på att få bjuda på en läsk.

Alla ska känna sig som hemma

Det viktigaste, poängterar Moha, är servicen.

– Den är the main thing. Jag behandlar alla som en vän. Ungdom, pojke, liten flicka – vem som helst. Alla ska känna sig som hemma.

Har du upplevt rasism här?

– Nej, ingen rasism. I Karis är alla som en stor familj. I synnerhet den yngre generationen är väldigt öppen. Det finns inga rasister i Karis.

Läs hela berättelsen om Mohamed Loumis liv i dagens VN/eVN.