Ivriga deltagare tackade arrangörerna med skäll

– Fastän en lydig hund behöver inte skälla så mycket, påpekade föreningens ordförande Agneta Andersson, mera för ordningens skull och inte i särskilt tillrättavisande ton.
För visst var det mestadels bara iver som kom till ljudligt uttryck, i väntan på att med förare i mattes skepnad få ge sig ut på den gröna konstgräsmattan för att visa vad man lärt sig, vad man kan och vad man gillar att – i hopp om belönande beröm – göra på kommando.

Uppvisningar

I Kylmärannan areena, den privatägda hall för hundsport som föreningen också annars har ett nära samarbete med, bjöds det på bland annat uppvisningar i lydnad, lättsammare rallylydnad med mindre strikta regler, och agility.
Människorna och hundarna – hur annars ? – i publiken fick också se Kevät Aalto och australiska kelpien Nasa demonstrera nosarbete. Att söka upp några gömda föremål gick i en blink för Nasa,
Tiina Nordlund, en drivande kraft bakom hallen, deltog inte bara i rallylydnaden med spanska vattenhunden Lilo, utan charmade också sina åskådare med en olika läraktig som godissugen valp.

Få flera med

Det är inte första gången kennelklubben, som i dag har närmare tvåhundra tvåbenta medlemmar, håller öppet hus. Och syftet med de återkommande evenemangen är givet.
– Att litet visa upp vad vi sysslar med, att visa att vi alla också gör fel, att ge andra hundägare mod att komma med, summerade Agneta Andersson.
Minst en aspirant på medlemskap fanns det mycket riktigt i publiken.
– Vi bor alldeles i närheten, och nu har vi skaffat en sådan här, sade Terrttu Kangas-Henriksson och visade upp årsgamla papillonen Mini, som hon tittat in tillsammans med för att kolla upp utbudet av tänkbara aktiviteter.