Gränsbevakningen vill flytta all utbildning till Imatra

Gränsbevakningsväsendet planerar om sin organisation, närmast på grund av ekonomiska orsaker. Som en del i den här processen finns det ett förslag att koncentrera all utbildning till Imatra, den ort vid sidan av Esbo där utbildningen inom Gräns- och sjöbevakningsskolan ges i dag.
Genom att samla verksamheten skulle man spara 1,2 miljoner euro, meddelade gränsbevakningen i ett pressmeddelande på eftermiddagen. 

Ärendet hör till inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som suveränt kan fatta beslut bland annat i fråga om utbildningen.
– Skolan är en liten bit av en större helhet, poängterar hennes specialmedarbetare Niklas Andersson.
För utbildningens del handlar det i grund och botten om fastigheterna och kostnaderna kring dem, säger han. Att koncentrera allt till Esbo är inte möjligt enligt honom, så därför återstår alternativet Imatra.
– Innan det fattas beslut ska det göras en språkkonsekvensbedömning. 

Oroar Folktinget 

Gränsbevakningens planer oroar Folktinget, som vänt sig direkt till inrikesminister Päivi Räsänen med en skrivelse. 

Tinget efterlyser en ordentlig språkkonsekvensbedömning av planerna och uttrycker samtidigt en stor oro över vad de kan leda till i praktiken.

Folktinget befarar att en koncentrering av all utbildning till en enspråkigt finsk ort får negativa följder för svenskans del.
Tinget vill därför att man i den fortsatta beredningen tar ställning till hur skolan tänkt rekrytera svenskkunniga sökande, även från Åland, hur skolan ska lyckas stå till tjänst med svenskkunnig personal och hur gränsbevakningen ämnar fylla behovet av svenskkunniga sjöbevakare ifall det visar sig att antalet åländska och andra svenskkunniga studerande i skolan minskar.
– Vi är väldigt bekymrade ifall planerna faktiskt genomförs, säger Kristina Beijar, som är sakkunnig i förvaltningsärenden på Folktinget
– Det här är en stor fråga också för Åland.
Tvingas lappa på
I Folktingets skrivelse nämns Räddningsinstitutets utbildning i Kuopio som ett varnande exempel på hur det kan gå då en utbildning placeras på en enspråkigt finsk ort. Tinget skriver att institutet inte lyckas pumpa ut tillräckligt många svenskkunniga jourhavande till nödcentralerna.
Samtidigt noterar tinget med tillfredsställelse att Räddningsinstitutet lappar på med utbildning på lokal nivå, bland annat i Vasa, vilket enligt tinget torde locka sökande med faktiska kunskaper i både svenska och finska.
 

Justitieministeriet anser i ett eget utlåtande att bedömningen av de språkliga konsekvenserna borde ha gjorts i ett tidigare skede än vad nu varit fallet.