Det tycks vara svårt att tycka till om de stora frågorna. FOTO: NINA AHTOLA

Glöden saknas i spalterna

I insändarspalterna inför kommunalvalet har kandidaterna visat vilka frågor som ligger dem nära hjärtat. Bra så, det visar att de kommunala frågorna är många. Men intrycket blir splittrat. Någon fokusering på två tre stora frågor finns inte. Vill man spetsa till det kan man säga att debatten saknas.

– Det är nog fattigt. Det skulle finnas mycket att ta tag i. Men inte har partierna riktigt något nytt att komma med på riksnivå heller säger Johannes Runeberg, sittande medlem för Vänsterförbundet i fullmäktige i Hangö.
Bland Hangökandidaterna skulle ett givet ämne vara samarbetet och eventuella sammanslagningar med andra kommuner.
– Frånsett att man nästan hysteriskt framhåller att Hangö ska förbli självständigt skulle det finnas en hel del att säga om hur vården och omsorgen ska ordnas. Men det är svårt att diskutera i och med att staten inte kommit till något avgörande i frågan.
Det skulle också vara hög tid att komma med tips om hur Hangö ska tackla stålverkskonkursen.
– Det är tredje gången inom tjugo år som staten säger att den är redo att hjälpa Hangö. Men det är inte så att vi får en korg med pengar. Vi måste komma med idéer om hur vi ska få Hangö ut ur den här situationen. Men de idéerna tycks vi inte få fram.
 

Lättare förr
Också Socialdemokraternas veteranpolitiker Veikko Wigren i Karis håller med om att debatten varit ofokuserad och tam.
– Jag har varit uppställd i tio kommunalval. Det har alltid funnits en gemensam sak som analyserats och polemiserats – till exempel vården i Karis.
Förr var det lättare att ha en åsikt.
– Partierna kom ihop sig ganska häftigt på de gemensamma stämmorna. Men nu presenterar alla partier ungefär likadana recept. Man borde ha skarpare åsikter.
Wigren tror nog att det finns kunskap bland beslutsfattarna.
– Jag tror att många nog vet hur saker och ting borde göras. Men man vågar inte säga det rakt ut eftersom man är rädd att förlora röster. 
Lauri Metsämäki, före detta riksdagsman och mångårig kommunalpolitiker för SDP i Ekenäs, vill inte gå in på kandidaternas synlighet i media. Men han tror att det finns frågor som få vill ge sig in på för att de är så svåra. Den kommunala ekonomin är ett exempel.
– Det finns inte riktigt någon som vågar sig på det. Men så har det alltid varit. Man kan konstatera att ekonomin är dålig men få går in på orsaker. Det blir aldrig heller någon debatt om bokslutet fastän det om något borde nagelfaras. På budgetmötet öppnar man munnen när man vill ha mera anslag men inte annars.
 

Flathet förbryllar
– Det kommer många nya människor med visioner och tankar. Men det är de mindre bekymmersamma ärendena som intresserar dem. Det är inte avundsvärt att kandidera i dag. Det blir lätt platt fall när man märker hur lite man har att säga till om. Partidisciplinen och den dåliga ekonomin gör sitt till.
Det säger Ekenäsbon Lili-Ann Junell-Kousa som för några år sedan tog steget åt sidan efter att ha varit med i politiken i 16 år.
– Under fullmäktigeperioden som gått har beslutsfattarna i Raseborg blivit allt tamare. Många som tidigare tyckte till i spalterna har knappt skrivit över huvud taget. Jag har ondgjort mig över detta. Varför finns det inga åsikter? Varför ifrågasätter ingen något?
Allt hänger enligt Junell-Kousa ihop med vad hon kallar munkavlefrågan, det vill säga de direktiv om att uttala sig utåt som utarbetats inom staden Raseborg.
– Det har gått ut över tjänstemän, personal och vad värre är, beslutsfattarna. Vad har de att vara rädda för? Deras flathet förbryllar mig.