Sture Lindholm har skrivit en bok om rödgardisten Ernst Wikstedt. Boksläppet lockade en stor publik. FOTO. CAMILLA LINDBERG

Rödgardist med brokigt livsöde

Kommunist, rödgardist, sovjetisk politruck. Vem var egentligen Ernst Wikstedt från Tenala? Publikintresset var stort när författaren Sture Lindholm lanserade sin nya bok på torsdagen.

– Det här är en osannolik historia om en mycket osannolik finlandssvensk man. En helt okänd aspekt av finlandssvenskheten, säger författaren Sture Lindholm.

Rykande färsk framför honom ligger boken En motgångarnas man – Ernst Wikstedts färgstarka livshistoria.
– Hans livshistoria är oerhört fascinerande. Jag bara inte kunde släppa den här historien, säger Sture Lindholm.
 
Vem var han då? Mannen som givit upphov till många mytbilder. Vi måste backa ett drygt sekel. Året var 1900 då Ernst Wikstedt föddes i Tenala som oäkta barn av en ung flicka. Han växte upp med sin mormor under ytterst fattiga förhållanden och visade redan vid unga år ett starkt engagemang för arbetarrörelsen.
Nästa milstolpe blev 1918, då han tillsammans med tjugotvå röda Tenalabor i åldern 17–24 anlände till Tammerfors med sista tåget, innan Mannerheims trupper intog staden. På skärtorsdagen under det blodiga inbördeskriget skadades han svårt av en kula, men överlevde.
 
Avskydde Stalin
 
Han återvände småningom till västra Nyland och arbetet på Tegelbruket i Tvärminne där han bland mycket annat ställde till med strejker. Under vintern 1921-22 följde partiskolning av kommunistiska yrkesrevolutionärer i Sovjetunionen. 1927 emigrerade han officiellt till Sovjet där han erhöll en mångårig universitetsutbildning och fick tjänst som tolk.
– Ernst fick i Ukraina bevittna det som i dag kallas holodomor, hungerhemsökelsen, som kraftigt kom att rubba hans syn på idealsamhället. Han lämnade dock aldrig sin kommunistiska övertygelse, men han avskydde Stalin, säger Sture Lindholm.
 
Flydde Sovjet
 
Under 1934 var KGB honom i hälarna. Nu följde en arton dagar lång livshotande flykt på bland annat egenhändigt byggda flottar över sjöar. Han anlände illa medfaren till Finland, avslöjade allt för den finska statspolisen och undgick dom.
Efter några års vistelse i Helsingfors återvände han våren 1939 till mormor i Tenala, där han bland annat sysselsatte sig med sprithantering, fram till vinterkriget då han tvingades gå under jorden.
– I dag kan ingen med exakthet säga var i Tenala han vistades. En gång låg han gömd i sängen under sin ”sjuka” mormor när skyddskåren genomsökte huset.
 
Efter kriget återinträdde Ernst i Finlands kommunistiska parti, från vilket han 1947 blivit utsparkad. På 1960-talet lyckade han med goda röstetal få plats i kommunfullmäktige i Tenala under två perioder.