Sonja Dobo vill jobba för miljön

För några veckor sedan deltog Sonja Dobo, 29, som observatör i den stora oljebekämpningsövningen som i år ordnades i Finland. Trafiken på Finska viken och Östersjön blir allt livligare, det är både fraktfartyg och fritidsbåtar som ska röra sig i de trånga farlederna och en storolycka blir allt mera sannolik.
– Det har hänt mycket sedan 1980-talet gällande beredskapen för en oljekatastrof ute till havs. Man har insett att man måste hjälpas åt med oljebekämpningen också då oljan når stränderna, ett samarbete grannländerna emellan är nödvändigt på den punkten, säger Dobo.
Men fortfarande finns mycket att göra för att man bättre ska kunna hantera en oljeolycka.
– Också kommunerna och deras räddningstjänster måste ha beredskap att jobba internationellt, säger Sonja Dobo.
Dobo började som projetkoordinator för ett oljebekämpningsprojekt där Sverige, Finland och Estland samarbetade för att förbättra beredskapen.
– Där hade jag nog en fördel i att jag kan finska och kunde agera brobyggare, säger hon.

Volontär
Sonja Tuomaala inledde sina studier i geologi vid Åbo Akademi år 2002, men kände efter ett par års studier att hon ville ha ett bredare utbud. Hon sökte till universitetet i Stockholm och började studera miljövetenskap 2004. Det har hon inte ångrat.
– Jag märkte genast att det här trivs jag med, säger Sonja Dobo.
Att sedan som nyutexaminerad magister i systemekologi få ett bra jobb mitt i den värsta ekonomiska krisen 2009, då företag inte var redo att satsa på miljötänkande, insåg Sonja och hennes man Avital Dobo att inte skulle bli lätt. För att få mera praktisk erfarenhet bestämde de sig för att arbeta som volontärer. De hamnade i Kenya, där de jobbade för en frivilligorganisation som verkar på ön Funzi utanför den kenyanska kusten. Arbetet går ut på att hjälpa invånarna på ön att på lång sikt ta hand om sin miljö, framför allt den utrotningshotade havssköldpaddan.
– Vi har fortfarande nära kontakt med människorna där, vi har vänner där men vi kan också ge tips och råd för arbetet som nu går vidare där.
– Det kändes verkligt meningsfullt att jobba som volontär, det kan jag varmt rekommendera för andra, säger Sonja Dobo.

Saknar familjen
Sonja Dobo besöker Finland rätt ofta å jobbets vägnar. Då försöker hon passa på att få in ett besök hemma hos mamma i Ekenäs på programmet. Längre besök blir det till jul och sommar, då hela den stora syskonskaran brukar sikta in sig på att träffas. Syskonen är nämligen rätt spridda; en syster bor i Helsingfors, en annan i Stockholm, en tredje i Norge och så finns en bror i Åbo.
Det är just familjen hon saknar mest. Speciellt nu, då syskonen fått barn, känns det som om man går miste om så mycket gemensam tid då man bor i ett annat land, säger hon.
– Varje gång vi träffas har barnen utvecklats enormt mycket sen senast.
I och med att Sonjas man Avital är från Israel och har hela sin familj där försöker paret se till att resa dit åtminstone en gång per år.
Paret bor i Gubbängen, ett område strax söder om Stockholm tillsammans med katterna Caesar och Cassiopeia.
Någon direkt hemlängtan lider Sonja Dobo inte av; blir det av att flytta ligger nog destinationen på varmare breddgrader.
– Speciellt efter en sådan här sommar känns klimatet här extra jobbigt. Ingendera av oss är inställd på att bo i Sverige resten av livet.