Olika tankegångar om svensk rehabilitering

Vänsterförbundets Harry Yltävä som sitter i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse och som dess representant i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde är bekymrad.
– Vi har överskridit kostnaderna för specialsjukvården men jag tror att utgifterna kan öka ännu mer om rehabiliteringen sköts på annan ort, säger han.
Yltävä tror också att det är nästan omöjligt att få rehabilitering på svenska i huvudstadsregionen.
– Därför vore det nödvändigt att rehabiliteringsavdelningen kunde fortsätta som tidigare med samma personal men i Raseborgs stads regi. Det har redan försvunnit för mycket patienter från Västnyland.

Kanske Orton
Den medicinska rehabiliteringen som behövs efter en stroke och andra större sjukdomsbilder ges vanligtvis direkt på specialsjukvårdsnivå och nästan alltid i Hucs i Mejlans.
När insatsen satts in i rätt tid och det akuta skedet är skött kan specialsjukvården remittera klienten till fortsatt medicinsk rehabilitering. Då finns det en handfull alternativ: Kauniala i Grankulla, Orton i Brunakärr, Åggelby rehabiliteringssjukhus, Lamminniemi i Somero eller Kiljava i Nurmijärvi. Tidigare var Folkhälsan i Mjölbolsta ett av alternativen. Folkhälsan erbjöd hela paletten av terapiformer och dessutom på både svenska och finska.

- Enligt mina uppgifter är Orton i Brunakärr det enda stället man kan få motsvarande service på svenska, säger Raseborgs grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa.

När klienten har erhållit och inte längre är i behov av den medicinska terapi som specialsjukvården erbjuder övertar kommunen vårdansvaret. Men det kan fortfarande finnas behov av fortsatt medicinsk rehabilitering, till exempel om det gäller en person som har en lång karriär framför sig, och för tillfället har Raseborg inget eget avtal om denna form av vård.
– Som delägare i HNS har vi inget annat alternativ än att ty oss till de rehabiliteringsproducenter HNS har avtal med, säger Nummenmaa.
Som tjänsteman vill Nummenmaa inte skjuta någon idé i sank förrän det är beslutat om den ska utredas vidare eller inte.
– Om Folkhälsan Syd hade svårt att få ekonomisk hållbarhet i medicinsk rehabilitering ser jag det som utmanande för Raseborgs stad att lyckas med det. Men det är vår skyldighet att utreda alla motioner som kommer till oss seriöst, säger Nummenmaa.
Nummenmaa säger att om vi ska ha den här typen av verksamhet i den här landsändan bör man kanske utreda om Lojo eller Västra Nylands sjukvårdsområde skulle kunna fungera som upprätthållare.