Foto: Privat

Svalbon skövlades i sandgrop i Karis

En boplats för den utrotningshotade backsvalan har till stora delar förstörts i samband med en grustagning i Sannäs, Karis. En brottsanmälan har gjorts och polisen undersöker nu fallet som naturskyddsbrott.

Enligt Minna Immonen, chef för brottsutredningen, är det ännu för tidigt att säga ifall det rör sig om en medveten handling eller en naturlig olycka förorsakad av regn.

- Vi misstänker naturskyddsbrott men utredningen är i startgroparna och vi väntar fortfarande på expertutlåtanden och förhör av de inblandade.

Polisen kommer nu att utreda om ett brott begåtts av markägaren, den firma som varit verksam i grustäkten eller om det trots misstankarna rör sig om en naturkatastrof.

Utrotningshotad art

Backsvalan är klassad som en utrotningshotad art och varje djur har därmed ett fastslaget värde. De förorsakade skadorna kommer enligt Immonen därför att överstiga 10 000 euro.

Enligt observationer gjorda av föreningen Raseborgs Ornitologer, Lullula, den 13 juni bestod kolonin av 68 stycken fågelbon. Då en ny observation gjordes en dryg månad senare, den 14 juli, fanns bara 24 bon kvar. Enligt uppskattningen ska alltså över 40 bon ha förstörts.

Kolonin i Sannäs har följts med av fågelskådare sedan 2009.

Ont om boplatser

Backsvalan bygger sina bon i lodräta sandbranter och trivs därför bra i sandtäkter. Boen består av gångar som är runt en meter djupa.

Då svalan häckar under sommaren måste den lämnas i fred, men efter att fågelungarna blivit flygfärdiga och kan lämna boen i augusti är det fritt fram att utvinna grus och sand från bosättningsplatserna.

Ilpo Huolman vid NTM-centralen anser att grustagningstillståndet borde ha skjutits upp till efter backsvalans häckningstid.

– Det är trots allt frågan om en ganska kort period i förhållande till grustagningstillståndet som är i kraft flera år. Det är inte så svårt att lämna fåglarna i fred under den tiden.

Enligt Huolman råder det stor brist på bosättningsplatser för backsvalor eftersom branterna i gamla grus- och sandtäkter ofta jämnas ut för att inte påverka grundvattnet. Bosättningen som nu delvis förstördes var den största i

Raseborgsregionen, men skövlingen kommer ändå inte märkbart att påverka backsvalornas totala population.

– Att några tiotal bon försvinner märks inte direkt, men eftersom det finns så få kolonier är alla boplatser lika viktiga för fåglarna.

Han besökte själv sandgropen för en inspektion kort efter incidenten och är trots allt lättad över att inte hela kolonin förstördes.

– Där fanns lyckligtvis flera bon med fåglar i kvar ännu och ungarna såg rätt så friska ut, säger Huolman.

Jouni Stordell, miljöinspektör vid Raseborgs stad, är överraskad av att svalbosättningen inte lämnats i fred.

– Jag har varit i kontakt med markägaren, som var väl medveten om att backsvalorna måste lämnas i fred.

Enligt Stordell hade markägaren yrkat på ersättningar då svalkolonin försvårar arbetet, men eftersom häckande fåglar under alla omständigheter måste lämnas i fred kunde inga ersättningar ges.

Han säger också att alla som sysslar med sandtagning borde vara väl medvetna om att backsvalorna under sommaren häckar i sandgroparnas branter, och att man inte får störa dem.

– Även om fåglarna inte nämns i marktäktslovet borde alla inom branschen känna till deras häckningstid. Det är i sista hand naturvårdslagen som gäller, säger Stordell.