Katastrofal skörd för många jordbrukare

Problemen började redan i vintras. I december i fjol föll 250 millimeter vatten, vilket innebär 2 500 000 liter per hektar. Som ett resultat av det här tog höstsådden mycket stryk.
Därefter kom snön.

– Snön i sig var inte ett problem, men den isolerade marken så att ingen tjäle kunde bildas. Om det är något jag önskar mig är det en riktig tjäle. Vi har inte haft en de senaste åren så åkrarnas struktur är inte alls bra, säger jordbrukaren Thomas Lindholm på Odensnäs gård i Snappertuna.

Fukten orsakar svampsjukdomar

Han odlar vete, maltkorn, havre och höstråg. Eftersom Lindholms åkrar i vanliga fall är väldigt torra kommer hans skörd troligen att bli lyckad i år. Men alla har inte samma tur.

– Våren var kall och regnig, och därför kom vi sent i gång med vårbruket. Och när åkrarna aldrig riktigt har fått torka upp börjar svampsjukdomarna frodas, säger Lindholm.

Svampsjukdomarna är inget enormt problem – så länge man besprutar dem. Det som sätter käppar i hjulet är regnet. Vädret måste vara torrt när man besprutar och det får inte blåsa.

Sådana dagar råder det ingen inflation på.

Efterlyses: soliga dagar

Ingåjordbrukaren Jan Grönholm, rådgivare på Nylands svenska lantbruksförbundet, är allt annat än hoppfull gällande årets skörd i södra Finland.

– Vi behöver dagar med 25 grader plus, annars kan följderna bli katastrofala. Årets skörd kan bli den senaste och sämsta på 25 år, lika dålig som året efter den iskalla vintern 86-87 då vi skördade det sista först i november.

I vanliga fall brukar nederbörden i juni ligga omkring 45 millimeter. I år är motsvarande siffra 150 millimeter.

Hårdast drabbas de vattenkänsliga kornen.

– Om kornfälten har börjat gulna, och man har hoppats på en 4 000 kilogram per hektars skörd, kan man räkna med att inte lyckas skörda mer än hälften. Har åkrarna gulnat helt dör de efter hand, säger Grönholm.

Rapsbaggar och jordloppor

Han fortsätter sin dystra prognos:

– Veteodlarna kan där grödan gulnar räkna med att förlora 20 till 30 procent av sin skörd.

Också oljeväxterna har en speciell situation.

– Många har haft stora problem med jordloppor som äter upp bladet. Och på rapsfälten äter rapsbaggen upp alla knoppar. Den har tidigare kunnat bekämpas med pyretroider, men på senare år har den blivit resistent mot dem. Jag tror att få kommer att vilja odla oljeväxter i framtiden, de har haft extrema motgångar.

De som däremot odlar ensilage, det vill säga att man skördar vallen innan den hinner bilda ax, har fått goda skördar. Även de som hann skörda hö före det häftiga regnet i helgen kan sova lugnt.

– Men för dem som inte hann kan höet ha tagit enorm skada, säger Grönholm.

Som jordbrukare kan man få sina värsta förluster ersatta av staten. Problemet är bara att självrisken är hög, så de som förlorar tiotals procent av sin skörd kommer att få en ekonomisk käftsmäll i år.