Rekordmånga deltagare. Över 170 skogsintresserade finlandssvenskar deltog i Skogskulturs sommarexkursion.

Maskinerna är skogsbrukets framtid

Vad lockar 170 sömndruckna herrar och damer till ett kalhygge i Harparskog? Svar: revolutionerande skogsmaskiner med potential att rädda skogsvården när skogsarbetarna går i pension.

Bussdörrarna glider upp. En efter en hasar de gäspande skogsägarna och skogsfackmännen ut i den friska tisdagsluften. Dag två av Skogskulturs sommarexkursion har inletts, och nu står maskinell slyröjning och plantering på agendan.
Efter att under måndagen ha bekantat sig med Fiskars ädla lövträdsodlingar där ek, ask och alm frodas avslutades exkursionens första dag med en fest på Knipan som fortsatte inåt småtimmarna.
Men trots att deltagarna fortfarande har John Blunds sand i ögonen tittar de uppmärksamt på skogsmaskinen som sliter upp björkslyet kring de nyplanterade granarna i kalhygget.
– Maskinen motsvarar 2,5 skogsarbetare i effektivitet. UPM har testat och utvecklat den under 8 år och rensat över 2 000 hektar, säger UPM:s Rodney Strandvall.
– Vad kostar den? undrar någon av exkursionsdeltagarna.
– Bara aggregatet kostar mellan 20 000 och 30 000 euro, svarar Strandvall och syftar på den karamellröda metallkonstruktion som hänger i ändan av avverkningsmaskinens kran
– Men, fortsätter han, då faller den annars obligatoriska mellanröjningen bort. Dessutom tvingas man inte begränsa sig till den vanliga grundröjningsperioden mellan midsommar och venetiansk afton, utan kan röja sly om marken inte är frusen.

Endast små skador

Skogsforskningsinstitutets Timo Saksa går i god för maskinen:
– Vi har undersökt hur stora skador metoden orsakar plantorna. Endast cirka 6 procent av plantorna får allvarliga skador under röjningen; de blir överkörda eller skadas av aggregatet. Det är alltså inte ett hinder för metodens användning.
En av skogsägarna på plats, Mikael Aminoff från Bromarv, är ändå inte helt övertygad.
– Det är lite våldsamt med 25 000 euro för bara aggregatet. Idén är naturligtvis bra om man slipper följande röjning, men jag tror inte att man får bort allt sly.
Själv brukar han anlita revirets skogsarbetare som sköter röjningen manuellt med såg och muskelkraft.
Johnny Sved, från skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, medger att Aminoff har rätt. Aggregatet avlägsnar inte all sly, endast så mycket som krävs.
– Meningen är inte att utrota björken, utan att begränsa den.

Ett yrke i förvandling

På senare år har intresset för skogsbruk minskat. En stor del av yrkeskåren kommer inom kort att gå i pension och eftersom arbetet är säsongsbetonat vill få unga ge sig in i branschen. Att anställa utländsk arbetskraft är ett alternativ, men skogsarbete kräver såväl kunskap som erfarenhet.
Därför försöker UPM i stället finna mekaniska lösningar.
– Avverkningen är i dag helt mekaniserad. Slyröjningen är även den på väg, säger Sved.
Och när exkursionens deltagare förflyttar sig till nästa programpunkt, ett fyra hektar stor område som den hårda stormen under annandag jul sopade rent, visar arrangörerna att också planteringen kan effektiveras med hjälp av maskiner.
– Vi använder en specialutrustad grävmaskin som först gräver upp jorden och därefter planterar trädplantan mitt i den färska mullhögen. På så vis sammanför vi två skiljda arbetsuppgifter, och resultatet har samma kvalitet som manuellt arbete. Det är till och med lite bättre, säger Johnny Sved.