Fru Dannbäcks terrass

År 1939 utkom första delen av verket Säterier och storgårdar i Finland, författat av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala. Boken innehåller ägarlängder och historiska uppgifter om en stor mängd större gårdar och i vårt land. Gårdarna beskrivs kommunvis. För Kyrkslätts del behandlas 27 gårdar som karaktäriseras som herrgårdar eller storgårdar.

Av de gårdar i Kyrkslätt som 1939 behandlas i verket Säterier och stogårdar i Finland har många mött ett oblitt öde, 22 av dem låg på arrendeområdet. Listan över förstörda hus kan göras lång, men det vore fel att skylla allt på arrendatorerna. Olyckliga omständigheter, eldsvådor, försummat byggnadsunderhåll och frånvarande ägare har bidragit till förstörelsen. De gårdar, Oitbacka, Westerkulla, Sjökulla, Eriksgård och Wohls, som låg norr om arrendeområdet har bevarat sin herrgårdskaraktär.

Wohls gård, som ägdes av Kyrkslätts kommun från 1892, stod länge tom och övergiven, parken växte igen och växtligheten närmade sig hotfullt de gamla timmerväggarna. Parkskogen är sedan 1975 ett skyddat naturskyddsområde på grund av ädla träd, hassebestånd och landskapet som helhet. Efter långa förhandlingar sålde Kyrkslätts kommun 2008 huvudbyggnaden på Wohls till Sparbanksstiftelsen i Kyrkslätt. Samtidigt fick stiftelsen arrendera 5,6 ha av den kringliggande marken. Syftet var att restaurera byggnaden och renovera den omgivande parken.

Huvudbyggnaden på Wohls är den äldsta bevarade herrgårdsbyggnaden i Kyrkslätt. Den härstammar antagligen från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet då regementsskrivare Christian Borgström ägde gården (1790 – 1824) . Huset är uppfört i gustaviansk stil med brutet tak. Innan byggnaden förlängdes 1918 hade den en s.k. karolinsk grundplan med sex rum vilket har varit vanligt på herrgårdar, prästgårdar och officersboställen. En karta från 1847 visar att det redan då fanns en geometrisk anlagd trädgård med raka gångar, en s.k. formträdgård, mellan huvudbyggnaden och stranden av Humaljärvi. Framför huset fanns en rundel med planteringar, en s.k. rotunda, som ingick i kompositionen. Möjligen är det regementsskrivare Borgström som låtit anlägga tradgården.

Huvudbyggnaden på Wohls gård restaureras nu, sedan februari 2011, i sparbanksstiftelsens regi. Arbetet har förutsatt mycken forskning och planering. Byggnaden är en del av en helhet, vilket man beaktat. Den omgivande parken har utforskats och inventerats av Lappbölebon Ingrid K.H. Grande. Hon har i år färdigställt ett examensarbete, för hortonom (YH)-examen, kallat Wohls gård. Historik och vårdplan för trädgårdsanläggningen. Ingrids Grandes arbete är noggrant och detaljrikt. Det innehåller en historisk utredning, inventering av växtligheten och en vårdplan med förslag till åtgärder för trädgården och dess delområden. Syftet är att ge ett underlag för beslut om restaurering och skötsel av trädgården.

Enligt Ingrid Grande är visionen för vården och restaureringen av parken att förena de kulturhistoriska och naturmässiga värdena. 1800-talets planering skall vara huvudbasen och idealet. Det skall ändå samtidigt också accepteras och synas att tiden och naturen haft sin gång. Alla perioder i trädgården historia skall beaktas, om det är möjligt. Till de åtgärder Ingrid Grande förespråkar hör t.ex. att man återställer fru Dannbäcks terrass, som den såg ut under sin glansperiod på 1950-talet då Tor Dannbäck arrenderade Wohls, och att gångarna i formträdgården från 1800-talet, möjligen regementsskrivare Borgströms tid, rekonstrueras. i examensarbetet hänvisas till Florensdeklarationen (1981) som behandlar bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar. Enligt deklarationen är kontinuerlig skötsel av grundläggande betydelse. En princip som kan anammas i alla trädgårdar, både stora och små, gamla och nya.