Studio HBL • Europa efter Paris
Var attentaten i Frankrike "Europas elfte september"? Har EU nu "förändrats för evigt" och vad borde göras nu för att förhindra liknande attacker i framtiden?
I Studio HBL:s panel diskuterade forskare Karin Creutz från Centret för etniska relationer och nationalism vid Helsingfors universitet, journalisten och extremismforskaren Kjetil Stormark och HBL:s ledarskribent Yrsa Grüne under ledning av programvärd Janne Strang.
Frankrikes president François Hollande förklarade i måndags "krig mot terrorismen", i samma anda som USA:s dåvarande president George W Bush gjorde efter attackerna mot WTC och Pentagon den elfte september 2001.
– Det här slags emotionella respons leder ingenstans och adresserar inte själva problemet, säger Creutz och hänvisar till den världsbild som många i vidare Mellanöstern hyser, att den konflikt som nu pågår är en fortsättning på ett snart hundra år långt ockupationskrig och korståg som väst bedrivit mot den muslimska världen.
– Den akuta situationen har skapats då USA flera gånger, med eller utan FN-mandat, gått in och möblerat om i maktförhållandena i Mellanöstern utan att ha en långsiktig strategi för ett hållbart samhälle, säger Kjetil Stormark, och påpekar att också Ryssland har en agenda att destabilisera Europa och därför gärna ser att flyktingkrisen eskalerar genom att ge sig som krigsförande part i Syrien.
Normannen Stormark fick också frågan om inte Hollande kunde ha reagerat som Jens Stoltenberg, som efter massmordet på Utøya efterlyste mera öppenhet och mera tillit, i stället för aggression och stängda gränser.
– Situationen var en helt annan. Det fanns ingen att kriga tillbaka mot, norska försvaret kan ju inte anfalla Breiviks mammas hytte … och trots att Stoltenbergs budskap var positivt handlade det mycket om att rädda sitt politiska ansikte också.
Också i det politiska efterspelet av Paris ser Yrsa Grüne paralleller till elfte september 2001, liksom i det att målen för terrorattackerna var fullständigt oskyldiga civila – en mer abstrakt attack på europeisk livsstil och värden, än till exempel tillslaget mot tidskriften Charlie Hebdos redaktion den 7 januari i år.
– Det är hemskt att se hur Osama bin Ladens strategi, som IS fortsatt på, fortfarande fungerar – att polarisera världen och vända medborgare i Europa och USA mot det man uppfattar som muslimskt, säger Creutz, som åter noterat ökande opportunism, populism och hatbrott bland civila européer mot den flyktingar, invandrare och de muslimska samfunden.
Det blev nästan en tävlan i cynism mellan panelisterna då frågan om hur en lösning på den inflammerade konflikten kunde se ut.
– Mitt råd till beslutsfattarna är att läsa på och lära sig något om de områden och folk som man går in och bombar – före man fäller bomberna, säger Grüne.
– Konfliktforskare brukar tala om att krig alltid pågår i trettio år, så oberoende av om vi räknar början på det aktuella kriget vid Operation Ökenstorm 1991 eller elfte september har vi en lång tid av oro framför oss ännu, säger Stormark.
Janne Strang påpekade också att Europa aldrig varit skonat från bombdåd – det är bara förövarnas motiv som växlat under årtiondena.
– Tidigare hade vi RAF, ETA, IRA, Abu Nidal, Carlos Schakalen, libyer och palestinier som utförde kidnappningar, flyg- och bilbomber och massakrer. Nu är det al-Qaida och IS, så vi får väl vänja oss vid att det kommer att fortsätta smälla på olika håll i Europa. För vi kan ju inte stänga in oss från världen, eller stänga världen ute?
– Och terrorism är en europeisk uppfinning i grunden, det är inget vi importerat, säger Creutz.
---
Se hela den djuplodande och utförliga terrorismdiskussionen i Studio HBL genom att klicka på videon ovan!