Störst och vackrast

I år var det hela extra dramatiskt eftersom översvämningarna var extra omfattande så både järnväg och landsväg låg under vatten bara nån dag tidigare.

Men det var ingen flom längre när festivalen öppnade. Längst bortifrån kom hedersgästen JM Coetzee, född i Sydafrika, numera bosatt i Australien – en ytterst tillbakadragen man som läste högt ur sin senaste bok om Jesus barndom men inte gav en enda intervju eller över huvud taget verkade öppna munnen där han långbent vandrade runt för sig själv med en aura av avstånd runt sig.

Desto mera värme och kontakter bjöd festivalen för övrigt på. Lillehammer är inte bara en oerhört vacker stad, det är också en litterär sensation i sig själv med inte mindre än två Nobelpristagare i litteratur på meritlistan, nämligen Björnstjerne Björnson och Sigrid Undset. Bådas hem går att besöka – Björnsons villa Aulestad är omgiven av sexton flaggstänger där han allt som oftast hissade inte bara nordiska utan också ett antal andra flaggor han kände varmt för. Och arbetsrummet har utrymme och utsikt som sig bör.

Sigrid Undsets arbetsrum ligger för sig själv uppe i övre våningen av hennes villa Bjerkebek, omgiven av en trädgård där en del är just som naturen själv vill ha den, varken rensad eller odlad medan en bro leder över till hus med barnkammare, sovrum och kök. Undset hade inte mindre än fem barn i huset, både sin mans tre och deras två gemensamma, men ingen fick störa henne före klockan tre på eftermiddan. Tjänstefolk fanns.

I dag är Sigrid Undset-dagarna och Björnson-festivalen Nordens största litteraturfestival med evenemang både utomhus och inne. Litteraturen sätter sin prägel på hela stan som deltar med liv och lust i olika programpunkter av vilka många dessutom är gratis. I år utlovades regn hela veckan men när dagarna väl körde i gång var nån enstaka kortlivad regnskur det enda som stämde av den prognosen.

Bland dem jag hann träffa och lyssna till minns jag Lina Undrum Mariussen, här programchef men tidigare i våras oförglömlig under en uppläsning i Helsingfors där hon gav smakprov ur sin diktsamling kring en systers sjukdom.

Gunnar Waerness läste en Auschwitz-svit ur sin bok Tungen og tåren och Aasne Linnestå gjorde intryck med texter ur Morsmål, en lyrisk skildring av mötet med en medsyster med ett annat språk och av de alls inte okomplicerade försöken att brygga över avstånd som svåra upplevelser och erfarenheter av flykt och våld skapat.

Lillehammerfestivalen är Nordens största litteraturfest. Och det är ingen konst att förstå norska.