Hon får ut det bästa av hästar
Glädjetårarna har sprutat och hon har kallats årets dressyrdrottning i Sverige.– Det är galet hur bra det har gått för mig i år, säger Yvonne Österholm.
Hennes historia börjar i Ingå. Där växte hon upp med två stora passioner: böcker och hästar. Kombinationen av en ambitiös satsning på både studierna i Virkby gymnasium och träning och tävling med hästar tog på krafterna.
Beslutet att hålla ett mellanår efter studenten fick oanade följder. Plötsligt hade hon gott om tid och tränade ridsport mer och mer.
Resultaten lät inte vänta på sig.
Hon vann en FM-tävling och representerade Finland i Nordiska Mästerskapen.
Hennes pappa såg att hon var på sin rätta väg i livet och erbjöd henne en månad vid svenska dressyrryttaren Jan Brinks dressyrstall Tullstorp Dressage Stable. Där fick hon rida och tävla med avelshingstar och var i sitt rätta element.
Det som skulle bli en månad pågår därför fortfarande, över 12 år senare.
- Ålder: 35 år.
- Bakgrund: Uppvuxen i Ingå, student från Virkby gymnasium, flera år stallchef vid svenska dressyrstallet Tullstorp Dressage Stable, framgångsrik tävlingsryttare genom åren.
- Tävlar för: Hässleholms Hästsportförening.
- Jobb: Företagare inom hästutbildning och hästsport.
Större i Sverige
Nu har Yvonne Österholm gått vidare från stallchef på Tullstorp till egenföretagare och framgångsrik tävlingsryttare.
Då jag ringer för en telefonintervju svarar hon i ett ridhus i Skåne, givetvis med hästar runtomkring sig. Hon verkar leva en dressyrdröm i Sverige, en dröm som hade varit svårare att förverkliga hemma i Finland.
– Jag ville förstås se någonting annat, men det handlar också om att jag inte tycker om att göra saker halvdant. Hästar är en större grej i Sverige, här finns fler hästar, mer material och flera tävlingar. Det ordnas tävlingar på kort avstånd i alla riktningar från där jag bor nästan varje helg, säger Österholm.
Att bo i Skåne var också fördelaktigt i augusti då hon deltog i VM för unghästar i Verden i Tyskland, landet där hon tillbringat ett halvår i hästarnas tecken.
I stället för resa med färja var hon nu framme efter åtta timmar i bil.
I VM-tävlingen startade hon med hästen Quarton i 6-åringarnas lilla final. Där segrade ekipaget och tog sig vidare till den stora finalen dagen därpå där de det blev en fjortonde plats.
I unghäst-VM är det hästens nationalitet som gäller, inte ryttarens.
– Det känns lite konstigt att vinna och höra svenska nationalsången, säger Österholm som annars givetvis representerar Finland.
Valde starta eget
Hennes företag som kort och gott bär hennes namn rullar nu på för femte året med flera anställda och lyckade affärer.
– Jag kände att jag vill prova på att vara företagare innan jag blir för gammal. Och det gick faktiskt oförskämt lätt, jag fick kunder direkt.
Största kundgrupp är hästuppfödare.
– Om hästen ska få ett högt pris krävs det att den syns i tävlingar.
Hur upplever du kombinationen företagare och professionell inom ridsport?
– Jag ser mig helt enkelt som ryttare. Mitt mål är att tävla internationellt och representera Finland på den högsta nivån. Jag vill också att det ska gå bra för mitt företag, men tävlingsprestationer är min grej, det jag brinner för. Det är orsaken att jag gör det här.
Du har vunnit unghästchampionat och varit i final i samtliga årgångsklasser med olika hästar. Vilken av dina tävlingsmeriter värderar du högst?
– Svårt att säga, de är så många. Jag kommer aldrig att glömma Finska mästerskapen inomhus med hästen Windy 2001. Jag började gråta. Allting bara lossnade då. Hon hade tidigare varit en svår häst.
– Vinsten i lilla finalen i unghäst-VM i år var också härlig. Det kändes starkt att få rida ärevarv bland alla världens bästa unghästar. Det kändes extra starkt att vinna lilla finalen med Quarton som jag utbildat sen han var två och ett halvt år.
Hur beskriver du ditt 2015?
– Det har varit ett jättebra år. Min egen häst gjorde debut i Grand Prix och nio hästar jag rider kvalade sig till sista tävlingen på Flyinge och åtta av dem var med i finalen. Hästtidningarna kallade mig årets dressyrdrottning och jag ställde mig frågan vad är det som händer? Det är galet hur bra det har gått i år. Då poängen visades började tårarna spruta, allting släppte efter en vecka av full koncentration.
Vill ha en plan B
Österholm har även nyligen köpt ett eget föl, Quartons lillebror som är född i år. Man kan undra hur hon hinner med alla hästar, egna och andras. Svaret är att hon både jobbar hela tiden – och inte hunnit hem till Ingå på några år – och har anställda.
Vid sidan om ridsport tar hon sig dessutom tid att studera ekonomi. Ifall någonting händer, säg en skada som utgör hinder för tävlan, vill hon ha någonting att falla tillbaka på.
Hon har en hemsk erfarenhet av att olyckan kan vara framme när man minst anar. År 2006 blev hon nämligen påkörd av en rattfyllerist och fick fyra blödningar i hjärnan, men överlevde.
Att komma tillbaka från en sådan sak ger tacksamhet. Hon är ambitiös men har genom mental träning lärt sig att inte kräva för mycket av sig själv. Målsättningarna är konkreta etappmål längs en väg som är ett självändamål eftersom hon sysslar med någonting hon älskar.
– Jag är inte den som säger att jag en dag ska rida i OS. Det är bara vart fjärde år och kräver både tur, skicklighet och pengar. Jag sätter mål för stunden och vill vara framgångsrik. Det är väldigt roligt att göra allting från att rida treåriga hästar framgångsrikt till att rida i Grand Prix och utföra de svåraste rörelserna man kan göra med en häst.