Systrarna blev fiender – men bara på planen
Petra och Carla Friman ställs inför en ny situation då de bytte KyIF mot HIFK respektive Dicken och blev motståndare i stället för lagkamrater.
Dicken och HIFK är storfavoriter i FM-serien. Lagen är också bittra konkurrenter och varandras huvudmotståndare. Och efter vårens finaler finns det ett stort revanschsug i HIFK och en stark vilja att försvara sin titel i Dicken.
Men för Petra och Carla Friman är kampen mellan lagen något alldeles speciellt.
För första gången i livet ställs de före detta KyIF-spelarna mot varandra på planen och då säsongen är slut är det bara en av systrarna som kan vara mästare. Att som syskon spela i starkt konkurrerande HIFK och Dicken ska bli intressant, utmanande och inte helt enkelt menar de.
Det är egentligen något av en slump att Petra drar på sig IFK-dressen medan Carla klär sig i Dickens färger. 21-åriga Petra hade egentligen inte tänkt lämna KyIF efter förra säsongen utan inledde träningarna med GrIFK efter att de två klubbarna slog ihop sin damlagsverksamhet medan den två år yngre Carla övervägde att inte alls spela handboll utan i stället resa det kommande året.
Men då de fick var sitt erbjudande från finalklubbarna klubbar gick det inte att tacka nej. IFK behövde en linjespelare medan Dicken saknade en vänsterhänt högerytter och systrarna Friman var lösningen på Helsingforslagens problem.
– Jag har alltid varit moderföreningen (KyIF) trogen, säger Petra.
– Att det blev samarbete med Grani och vårt lag splittrades underlättade nog beslutet att flytta.
Carla nickar instämmande då hon hör systerns förklaring. Det är inget nytt för henne. Petra och Carla diskuterade flytten till nya klubbar rätt mycket innan de tog beslutet att lämna Kyrkslätt bakom sig.
– Dicken hörde av sig då det blev klart att Anna Lindholm flyttar till Norge. Då kunde jag inte ge dem något svar. Men efter att ha funderat på det en tid kom jag fram till att jag ville ta den här chansen, säger Carla.
– Vi tog beslutet att flytta samtidigt och vi talade mycket om det med varandra. Det var rätt mycket att fundera på: Nivån ändras, vardagen ändras och allt blir nytt, säger Petra.
– Men sist och slutligen var själva beslutet lättare än vi tänkte oss, fyller systern i.
Petra och Carla har spelat hela karriären i KyIF och systrarna har därför aldrig ställts mot varandra om man bortser från träningarna. Därför blir det en helt ny situation då de står på olika sidor av planen kommande säsong – dessutom i de två starkaste lagen i Finland.
– Det blir nog lite konstigt, säger Petra och tittar på Carla.
– Men match är match och då stänger man ut allt annat, fortsätter hon nickande.
– Då vi kommer hem är det en helt annan sak. Då glömmer vi det som hänt på plan, säger Carla.
Systrarna säger att de inte heller hittills talat speciellt mycket handboll hemma. Det är först i bilen på vägen till hallen som diskussionerna glidit in på kommande matcher.
– Hemmet har alltid varit ett neutralt ställe och nu är det ännu viktigare än tidigare.
– Där kan vi stänga ut allt annat.
Men på planen är det full kamp och bara seger som gäller, oberoende om det är en syster i motståndarlaget eller inte.
– IFK och Dicken är ju värsta fiender och det är lite kul, säger Petra.
– Man vill ju alltid vinna över sin syster så det ger ännu mera för de här matcherna, säger Carla.
Men trots att det här med att tävla med sin syster och att spela i lag som har chanser att nå framgång är viktigt finns det andra saker som ligger högre på systrarnas lista inför säsongstarten.
– Jag vill utvecklas, bli starkare och bättre och komma till en ny nivå i mitt spel. Jag vill lära mig av de många landslagsspelarna i laget, säger Carla bestämt.
– Jag vill också bli bättre och klara av att få ut mera av mig själv via andra spelare. Det är ett samspelt lag med en bra mix av rutinerade och yngre spelare, säger Petra.
Vad kan då Dicken- och HIFK-publiken förvänta sig av de nya spelarna?
Så här beskriver Petra sin syster Carla som spelare:
– Hon visar inte allt för mycket känslor på planen utan har samma min oberoende om det går bra eller dåligt. Hon är snabb, har bra spelöga och är otroligt engagerad och helt inne i spelet.
Carla nickar instämmande och säger sedan följande om sin syster:
– Jag har alltid tyckt att hon är mycket starkare än jag. Hon ger aldrig upp och kämpar alltid till slut. Hon tar mycket smällar och klarar av det hårda spelet och visar inte då det gör ont.
De känner varandra mycket bra på planen och vet hur den andra fungerar. Då de spelade tillsammans kände de att de hade en viss kontakt utan att behöva kommunicera på planen.
– Vi spelade otroligt bra ihop och visste var den andra var, berättar Petra.
– Det har alltid känts tryggt att ha en storasyster i laget som hållit reda på mig. Nu får mina nya lagkamrater göra det i stället, säger Carla.
– Och jag är i en situation där de andra också får ta hand om och hålla reda på mig, säger Petra.
Lagen spelar sina första matcher den kommande veckan. Det första mötet mellan Dicken och HIFK har Petra och Carla inringat i kalendern – lördagen den 17 oktober.
– Jag har försökt att inte alls tänka på det, säger Carla.
– Det är svårt att säga hur det blir. Jag kan inte alls föreställa mig det, säger Petra.
Efter det väntar flera möten under säsongen och det troliga är att systrarna Friman ställs mot varandra i vårens finaler.