Dicken körde över HIFK i första finalen
Dicken gav inte de regerande mästarna HIFK en chans i den första finalen.
HIFK–Dicken 20–32 (7–14)
Dicken leder med 1–0 i matcher.
Den första finalen var över nästan innan den ens kommit i gång på allvar. Dicken sprang över ett för dagen blekt och oinspirerat IFK och krossade de regerande mästarna under matchens första tio minuter (1–6).
– Vi var sällsynt överlägsna, säger Dickentränaren Jani Vaskola efter matchen.
Lagets försvar och målvaktsspel fungerade så gott som perfekt i inledningen av matchen. Att hålla seriens bästa anfall på två mål under den första kvarten talar sitt tydliga språk både vad gäller Dickens och HIFK insats.
– Vi hade flyt direkt från början och fick försvaret att fungera direkt. Deras skyttar kom inte till lägen, säger Dickenmålvakten Sofia Lindholm som räddade över hälften av IFK-skotten före paus.
Men det var inte bara i försvaret och i målvaktsspelet som gästerna var bättre än hemmalaget även om det var det som bäddade för storsegern för Dicken.
– Vi var hela tiden steget före och kontrollerade alla delar av spelet hela matchen. Då är det lätt att spela, säger Vaskola.
– Jag visste nog att vi skulle vara redo för spel men ändå är jag lite överraskad att vi var så här redo.
Det är lätt att förstå vad han menar. Dickenspelarna stötte hårt i försvaret, jobbade starkt tillsammans och täppte luckorna och tvingade IFK-spelarna till svåra avslut. Framåt visade man en enorm beslutsamhet och körde med kraft in i luckorna i IFK-försvaret och man hade ett bra tempo i spelet.
I IFK-lägret såg man inte bara besvikna ut. Det var också rätt förundrade miner då spelarna lämnade planen efter brakförlusten inför hemmapubliken.
Att förlora en final är en sak, att förlora stort efter en insats där inget vill fungera kan vara oroväckande den här tiden på säsongen.
– Det här går inte att förklara bort på något sätt. Vi var dåliga framåt och bakåt, säger tränaren Birgitta Lindholm.
Också lagkaptenen Linda Cainberg var rätt fundersam efter förlusten.
– Det är klart vilket lag som ska vinna den här matchen och det är inte vi. Vi förtjänade inte att vinna, säger hon.
– Vi spelar egentligen helt bra i första halvlek men tar en del dumma avslut. Och då vi får bra lägen sätter vi inte in bollen. Sedan går det neråt i andra halvlek.
Cainberg säger att försvaret var för snällt vilket ledde till enkla mål för Dicken och hon vill också se betydligt mera rörlighet i anfallsspelet.
– Och vi måste få bättre kvalitet på avsluten, slår hon fast.
Dicken leder med 1–0 inför hemmamatchen om en dryg vecka. Ändå är Vaskola övertygad om att det kommer att bli en lång finalserie.
– Jag är stolt över vårt lag och det här ger ett bra utgångsläge inför nästa match. Men jag är säker på att IFK inte kommer att spela en till sådan här match, säger han.
Cainberg är inte orolig inför fortsättningen trots att det blev ett verkligt bottennapp i den första matchen.
– Vi vet att det här var riktigt dåligt av oss och vi ska nog inte ta med oss något härifrån. Och Dicken var bra, det ska vi minnas, säger hon.
Finalserien fortsätter på onsdag i Britas och då blir det intressant att se hur matchbilden kommer att se ut.
Dicken vill fortsätta med sitt aktiva försvar och sitt snabba tempo i spelet medan IFK måste hitta en lösning framför allt i anfallet där Cainberg och Annamari Jääskeläinen var allt för ensamma då laget tappade kontakten.
Johanna Hilli saknades på grund av magsjuka och det var ett stort bakslag för laget men att tro att problemen är lösta bara för att hon kommer tillbaka – om hon gör det – är att lura sig själva. Laget måste höja sig flera nivåer från den första matchen och hitta ett sätt att komma in i matchen direkt.
– Jag är inte orolig. Men vi måste skärpa oss mycket, säger Lindholm.