• Första sidan
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Ta kontakt
  • Familj
  • Skriv insändare
  • Tipsa oss!
  • Kortet.fi
  • Mainosta
  • Jobba på VN
Hem
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner
    • Webbfrågan

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Jan-Erik Andelin
    Jan-Erik Andelin
    Det inte rätt att vi i Finland firar hundraårsminnet av 1917–1918 genom att skära i gymnasieundervisningen i historia.

    Mer än en röd lanterna

    Wikimedia Commons
    Publicerad: 16.01.2016 11.37 • Uppdaterad: 16.01.2016 11.38

    Ämnesord

    • Historia
    • historieundervisning
    • 1917
    • 1918
    • inbördeskriget 1918

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Vi firar hundraårsminnet av 1917–18 års upprörande händelser med att skära i vår historieundervisning – om just den tiden.

    Det är snart etthundra år sedan det var inbördeskrig i Finland. Den enklaste beskrivningen av hur det började brukar vara att socialisterna sent en söndagskväll i januari 1918 hissade en röd lanterna på arbetarföreningens hus i Hagnäs i Helsingfors. Därefter gick man in till centrum och ockuperade järnvägsstationen, telefoncentralen och telegrafen. Revolutionen och kriget i den sju veckor gamla republiken hade börjat.

    För att veta att ett krig inte börjar ur tomma intet behöver man kunna historia. Det känns inte rätt att vi i Finland firar hundraårsminnet av hur brutalt finländsk humanitet och kultur klappade samman i 1917 och 1918 års händelser – genom att skära i gymnasieundervisningen i historia.

    Kriget kom efter att ett folk och en nation hade blomstrat upp vid världsutställningar och olympiska spel, i musik, i konst, genom ett framgångsrikt lantbruk, genom folkbildning och jämställdhet för kvinnor. Den ryska tiden var i Finlands historia på många sätt en god tid, som upphörde i blodsvintern 1917–18.

    I händelser, där Minna Canths, Gallen-Kallelas och Sibelius land störtades i en sällsynt orgie av våld, slakt och hämnd dödades 37 000 människor. Sällsynt många av dem var civila, och många dog som fångar.

    Människor och förfäder till nu levande människor sköts i Västankvarn, svalt i Dragsvik, internerades i Helsingfors och drunknade i isarna utanför Pellinge. I det som hände sammanfattas allt: hur brutal människan plötsligt och oväntat kan bli; hur tydliga mönster om och om igen upprepas i världshistorien.

    Vita och röda dödade varandra i skuggan av ett världskrig (det första), ett imperiums sönderfall (Ryssland), en nations födelse (Finland), en ny samhällsideologis framväxt (socialismen), motsättningar mellan fattiga och rika, ett politiskt vakuum och inte minst av den egenmakt som dåtida gatupatruller tog sig (i skyddskårer och arbetargarden).

    Av historien kan vi lära oss att se samma händelser komma igen i olika skepnad – och att alla samhällsordningar förr eller senare vacklar och övergår i nya på omstörtande och brutala sätt.

    Gatupatruller i offentliga rum har möjligen 2016 fått större rubriker än vad det verkliga hotet utgör. Men ett samhälle som har läst sin historia kan tyda tecknen.

    En måndag 1905 öppnade Stockmann i hörnet av Alexanders- och Unionsgatan, trots att det var storstrejk. De självorganiserade röda gardena i staden ansåg att strejken borde fortsätta och rök ihop med affärens personal och andra som blandade sig i.

    I det politiska vakuum och de osäkra tider som rådde, kallade polismästaren in universitetets gatupatruller, studentgardet på 400 man. De båda trupperna stod till sist stridsberedda på Alexandersgatan, men övertalades till slut att gå hem.

    Den som kan sin historia vet hur allting hade utvecklat sig tolv år senare. Då följde åren 1917–18 som fortfarande har en stank av tabu genom våra släktled.

    Historieforskare eller skönlitterära författare som Kjell Westö har fått oss att lägga pusslet i våra huvuden om varför vi finländare är sådana vi är på grund av dessa händelser.Det är inte klokt att lämna nya generationer utan ramar och fakta om varför allt detta hände.

    Ekenäs torg

    17.1.2016 10.57 17.1.2016
    På sista tåget från kejsardömet
    HISTORIA
    premium Eric Lindén, 19, åkte sommaren 1917 i väg på en expedition till Sibirien för att leta guld. Länge hade han tystnadsplikt om resan, som var en affärshemlighet.
    Sylvia Bjon
    13.1.2016 08.22 13.1.2016
    Smycken designas med app
    Nyheter
    premium En guldsmed i Fiskars har valt att kombinera det traditionella hantverket med den senaste tekniken. Han tillverkar smycken som du och jag har designat på våra telefoner.
    Kristoffer Nöjd
    31.12.2015 10.00 31.12.2015
    Bybor av det prisade slaget
    Lokalt
    » Det är gott att leva i Svartå och Pojo. Det tycker årets bybor som andas optimism trots vissa orosmoln vid horisonten.
    Agneta Sjöblom
    3.1.2016 15.58 3.1.2016
    Med Magnus mot sälen
    Lokalt
    premium Trålarhamnen som en gång var fylld av fiskefartyg gapar tom. Den EU-finansierade fiskehamnen i Hangöby används knappt alls. I Hangö finns bara en handfull yrkesfiskare kvar. Magnus Ekström är så gott som ensam om att fiska aktivt. Men än finns det hopp för näringen.
    Kristoffer Nöjd
    23.12.2015 07.00 23.12.2015
    Nu lämnar fiskare Blomqvist torget
    Nyheter
    premium På lördagen fyllde Hasse Blomqvist 68 år. Han inledde dagen med det han gjort i drygt 40 år, nämligen att sälja fisk på torget. Till jul går han i pension.
    Eva Hagman
    10.12.2015 09.57 10.12.2015
    Novia hade charmoffensiv i Raseborg
    Nyheter
    premium Se video där studerande belastar en bro.
    Eva Hagman
    Västra Nyland
    vastranyland.fi

    Kontakta Västra Nyland:

    Redaktion: 019-222822
    Annonser: 019-222888
    Kundtjänst: 019-222866
    pren.vn@ksfmedia.fi

    Besöksadress: Genvägen 4
    Postadress: PB 26, 10601 Ekenäs

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen-Hangon lehti.
    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för Västra Nyland: Marina Holmberg
    Kontakta redaktionen:
    E-post: vnred@vastranyland.fi
    Ring nyhetschefen: 019-222822