På måndag ska stadsstyrelsen i Jakobstad officiellt behandla ärendet att välja en ny stadsdirektör. Då har den inofficiella processen pågått i månader.
Det har gått ett år sedan Mikael Jakobsson avgick från posten. I höstas beslöt stadsstyrelsen att anlita ett konsultföretag för att leta efter en ny stadsdirektör, och att tjänsten också ska utannonseras.
Konsultens jobb är nu på målrakan, kvar finns fyra finalister, som han och stadsstyrelsens ordförande, tf. stadsdirektören och stadssekreteraren valt utifrån en lista som till en början lär ha haft ett tiotal namn. Vilka personer som funnits i åtanke behöver aldrig komma fram.
Den öppna, och normala, ansökningsprocessen, gav en sökande vars namn getts offentlighet. Av de fyra finalisterna, har en medgett att han är med i leken.
Hittills har stadsstyrelsen, som avgivit tystnadslöfte, fått träffa finalisterna ett par gånger.
Rekryteringsprocessen följer i stor utsträckning det mönster man använder sig av då man söker en ny vd. Visserligen kan en stadsdirektör jämföras med en vd i ett företag. Men en stad eller en kommun är inte ett företag.

Jurister, som kommuntorget.fi har pratat mer, är kritiska till Jakobstadsprocessen. Kommunförbundets direktör för juridiska ärenden Arto Sulonen har sagt att förfarandet med en officiell och en inofficiell kandidatlista kan strida mot andan i offentlighetslagen.
Professorn i förvaltningsrätt Olli Mäenpää anser att valet av stadsdirektör är så viktigt att informationen borde vara offentlig.
Syftet med lagen är ju att man ska få reda på vilka alternativ kommuner har.
Huvudregeln är att allt är offentligt också om man anlitar en konsult. Lagen har kryphål, bland annat kring de dokument som staden fått av konsulten, men som ännu inte behandlats formellt eller blivit en del av en beredning. Det är det här man använder sig av i Jakobstad.
Mäenpää kräver nu en skärpning av offentlighetslagen så att kryphålen täpps till.
Kommunala beslutsprocesser har allt att vinna på att de är öppna och transparenta.

Vid val av stads- och kommundirektörer har möjligheten till en svart häst hittills varit det som förtroendevalda har tagit till då man velat ha en kandidat utanför det officiella, som till exempel på Kimitoön i höstas. Där drog en officiell kandidat, Anneli Pahta, det längre strået i fullmäktige. Vissa säger att den svarta hästen förlorade just för att hon var en svart häst.
Jakobstad har nu fört valet av stadsdirektör ljusår bortom offentlighetsprincipen.
Vad är då orsaken till att Jakobstad valt den hemlighetsfulla vägen? Det går kanske att utläsa av konsultens uttalande i ÖT (19.12). "Fördelen för dem vi diskuterar med är att de inte blir uthängda i detta skede".
Offentligheten är ett skynke för de kandidater som inte vill skylta för sin nuvarande arbetsgivare att de är intresserade av ett annat jobb. Rädslan för att i förlängningen bli en "lame duck" spökar. Ett intresse för ett annat jobb behöver inte signalera att man är på väg bort. Det signalerar att man är beredd på förändringar och vill utvecklas – något som varje arbetsgivare i dag borde se som positiva egenskaper.

Jakobstads sätt att välja stadsdirektör får inte bli en modell för hur en kommuns högsta tjänsteman väljs. Fullmäktigeledamöterna och invånarna ska ha möjlighet att bekanta sig med hen som ska leda staden.
Det går att få kompetenta sökande också genom en öppen process, det är Hangö och Raseborg goda exempel på.
Nu är det bara att hoppas att Jakobstad får den direktör som är mest lämpad för posten.

Artikeln är uppdaterad med källhänvisning 14.1.2016 kl. 10.36