Då arbetsmarknadsparterna inte fick till stånd ett samhällsavtal beslöt regeringen att i stället stärka Finlands konkurrenskraft genom ett lagpaket, de så kallade tvångslagarna. Ingen, inte ens regeringen själv, vill ha lagarna, men de är i alla fall på väg till riksdagen under våren.
Om, eller när, det sker kommer klimatet på arbetsmarknaden att skärpas ytterligare.

Lännen Media gjorde en enkät med beslutsfattare och aktivister i transportfacket AKT. Av dem som svarade på enkäten ansåg hela 81 procent att AKT ska använda strejkvapnet om tvångslagarna ges till riksdagen. Bara 12 procent sade nej till politiska strejker.
Samtidigt är AKT-påverkarna ändå redo att fortsätta att förhandla om samhällsfördraget, men bara om regeringen avstår från lagpaketet.

Än så länge handlar det bara om åsiktsklimatet bland AKT:s beslutsfattare, en stormvarning om att förbundet inte står passivt om tvångslagarna avancerar.
Fackcentralen FFC kastar för sin del bränsle på brasan genom en sammanställning av åtgärder som försämrar arbetsvillkoren och försvagar de anställdas ställning.
De omstridda lagarna finns förstås högt på listan.

Just nu går utvecklingen steg för steg mot något som alla vet är det sämsta alternativet: svåra, förbundsvisa arbetsmarknadsförhandlingar där facken kräver lönekompensation för försämringarna som tvångslagarna leder till.
I det läget kan man glömma alla förhoppningar om sänkt kostnadsnivå och förbättrad konkurrenskraft.

Hotet om tvångslagarna stänger vägen tillbaka till förhandlingsbordet.
En möjlighet är att regeringen lägger förberedelserna på is, förutsatt att arbetsmarknadsparterna gör ännu ett försök att komma till ett avtal.
Men då krävs det både kompromissvilja och ömsesidigt förtroende, egenskaper som det har rått stor brist på under de föregående försöken. AKT-ledningens strejkfunderingar går i rakt motsatt riktning.