Regeringens stora mål är att vända ekonomin, men Finansministeriets betyg över den första terminen visar genomgående låga vitsord. I skolvärlden skulle ett sådant julbetyg vara en allvarlig uppmaning att förbättra prestationerna rejält om man vill klara klassen.

Ändå är Finansministeriet mer optimistiskt än flera andra konjunkturbedömare. Ministeriet tror att ekonomin verkligen växer i år, med anspråkslösa 0,2 procent. I många andra rapporter landar året på minus eller noll.
En god nyhet är i alla fall att de privata investeringarna ökar, det gäller både byggsektorn och investeringar i maskiner och anordningar. Den största enskilda investeringen är skogsindustrins satsning i Äänekoski, projektet är värt 1,2 miljarder euro.

Den privata konsumtionen dämpas både av höjda kundavgifter inom den offentliga sektorn och av att hushållen har blivit allt mer pessimistiska i takt med att arbetslösheten ökar. Ministeriet noterar i alla fall att arbetslösheten under hösten inte ökade lika fort som under början av året.
Vågen av samarbetsförhandlingar och uppsägningar i december ger ändå en annan bild av läget.

Det kroniska problemet på arbetsmarknaden är att de arbetslösa och de lediga jobben som trots allt finns inte möts.
Arbetslösheten har dessutom jämnat ut sig över alla regioner och alla yrkesgrupper, till och med så att den har ökat snabbast bland de välutbildade under de senaste månaderna. De ekonomiska neddragningarna inom utbildningsväsendet garanterar att den trenden håller i sig.

Finansministeriets rapport stärker farhågorna som ventilerades i en artikel i lördagens tidning; att Finland inte kommer med i den USA-drivna globala uppgången, och riskerar att möta följande lågkonjunktur med en ekonomi som aldrig har återhämtat sig från den tidigare nedgången.
Om samhällsfördraget inte blir av och regeringens tvångslagar möts av en bred strejkvåg blir det scenariot allt mer sannolikt. Det goda är att regeringen har alla möjligheter att avvärja hotet genom att avstå från tvångslagarna.