• Första sidan
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Ta kontakt
  • Familj
  • Skriv insändare
  • Tipsa oss!
  • Kortet.fi
  • Mainosta
  • Jobba på VN
Hem
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner
    • Webbfrågan

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    John-Erik Jansén
    John-Erik Jansén
    Hur lång giltighetstid tycker utskottet att ett avtal med staten har? En valperiod?

    Rubba inte förtroendet

    Publicerad: 10.12.2015 20.15

    Ämnesord

    • Ekonomi
    • Finland
    • Pensioner

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Pensionsskyddet är ett långsiktigt åtagande som bygger på förtroende. Varje förändring måste analyseras noga.

    Ungefär tre fjärdedelar av pensionsavgifterna som både arbetsgivare och arbetstagare betalar används för att betala pensioner, resten fonderas för att täcka de framtida pensionerna.
    Systemet bygger i allra högsta grad på förtroende. Arbetstagaren måste kunna lita på att få sin pension när det är så dags, och systemet måste vara så förutsägbart att man med rimlig säkerhet kan beräkna hur stor den blir.
    Därför måste varje förändring vara noga övervägd.

    En bärande princip när pensionssystemet utvecklas är att man inte ändrar villkoren retroaktivt. Det har ändå gjorts någon gång, bland annat de omtalade indexjusteringarna där beräkningsgrunderna ändrades till pensionstagarens nackdel.
    När riksdagen behandlade pensionsreformen som träder i kraft 2017 gjorde den ett nytt avsteg från den här principen. Det gäller en rätt liten grupp offentligt anställda, som i samband med en tidigare reform fick möjlighet att välja om de ville kvarstå i det gamla systemet, som gav en lägre pensionsålder, eller övergå till det nya, som bland annat innehöll möjligheter till deltidspension.

    Grundskollärare hade 60 år som pensionsålder enligt det gamla systemet, och den som valde den modellen före utgången av juni 1999 kunde räkna med att få gå i pension vid 60.
    Trodde de.
    Nu bestämde riksdagen i alla fall att deras pensionsålder höjs, med tre månader per år, upp till två år.
    Ändringen berör cirka 8 500 löntagare, varav hälften jobbar i utbildningssektorn.

    Facken har naturligtvis protesterat, men utan resultat. Lärarfacket OAJ anser att höjningen av en tidigare avtalad pensionsålder står i strid med grundlagens bestämmelser om skydd för egendom. Organisationerna är beredda att föra frågan till EU:s rättsinstanser.
    Riksdagens grundlagsutskott säger för sin del att "ett val som gjordes för minst femton år sedan" inte är något hinder för att höja den här speciella gruppens pensionsålder i ett läge där den allmänna pensionsåldern stiger.

    Ställningstagandet är anmärkningsvärt.
    Grundlagsutskottet låter förstå att staten inte behöver bry sig om ett avtal som är femton år gammalt. Hur lång giltighetstid tycker utskottet att ett avtal med staten som den ena parten har?
    Kanske en valperiod.

    Beslutet är ett flagrant exempel på hur man inte får handskas med pensionssystemet.
    Systemet måste anpassas till förändringarna i samhället, men att ensidigt försämra villkoren för dem som gjorde ett val utifrån de betingelser som då rådde skadar systemets trovärdighet.
    Följderna kan bli allvarliga om de som i dag har ett kvarts sekel eller mera kvar i arbetslivet tycker att de vill satsa sina pensionsavgifter på ett tryggare och mera produktivt sätt än att betala dem till dagens pensionärer.
    Det behövs bara några lagändringar för det.

    Förändringar i den sociala tryggheten skapar osäkerhet om informationen inte är tydlig. Skådespelarförbundet kritiserar en lagändring som enligt förbundet innebär att frilansarbetare som tar korta jobb som ger arbetsersättning men inte lön skulle definieras som företagare, och inte vara berättigade till arbetslöshetsunderstöd.
    Social- och hälsovårdsministeriet klarlägger ändå att lagändringen inte förändrar frilansarbetarnas ställning i det avseendet. 
    Antalet fasta anställningar minskar då arbetsuppgifter läggs ut på entreprenad. Det sociala trygghetssystemet måste anpassas till att det finns allt flere icke-typiska anställningsförhållanden. 

    Ekenäs torg

    17.1.2016 10.57 17.1.2016
    På sista tåget från kejsardömet
    HISTORIA
    premium Eric Lindén, 19, åkte sommaren 1917 i väg på en expedition till Sibirien för att leta guld. Länge hade han tystnadsplikt om resan, som var en affärshemlighet.
    Sylvia Bjon
    13.1.2016 08.22 13.1.2016
    Smycken designas med app
    Nyheter
    premium En guldsmed i Fiskars har valt att kombinera det traditionella hantverket med den senaste tekniken. Han tillverkar smycken som du och jag har designat på våra telefoner.
    Kristoffer Nöjd
    31.12.2015 10.00 31.12.2015
    Bybor av det prisade slaget
    Lokalt
    » Det är gott att leva i Svartå och Pojo. Det tycker årets bybor som andas optimism trots vissa orosmoln vid horisonten.
    Agneta Sjöblom
    3.1.2016 15.58 3.1.2016
    Med Magnus mot sälen
    Lokalt
    premium Trålarhamnen som en gång var fylld av fiskefartyg gapar tom. Den EU-finansierade fiskehamnen i Hangöby används knappt alls. I Hangö finns bara en handfull yrkesfiskare kvar. Magnus Ekström är så gott som ensam om att fiska aktivt. Men än finns det hopp för näringen.
    Kristoffer Nöjd
    23.12.2015 07.00 23.12.2015
    Nu lämnar fiskare Blomqvist torget
    Nyheter
    premium På lördagen fyllde Hasse Blomqvist 68 år. Han inledde dagen med det han gjort i drygt 40 år, nämligen att sälja fisk på torget. Till jul går han i pension.
    Eva Hagman
    10.12.2015 09.57 10.12.2015
    Novia hade charmoffensiv i Raseborg
    Nyheter
    premium Se video där studerande belastar en bro.
    Eva Hagman
    Västra Nyland
    vastranyland.fi

    Kontakta Västra Nyland:

    Redaktion: 019-222822
    Annonser: 019-222888
    Kundtjänst: 019-222866
    pren.vn@ksfmedia.fi

    Besöksadress: Genvägen 4
    Postadress: PB 26, 10601 Ekenäs

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen-Hangon lehti.
    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för Västra Nyland: Marina Holmberg
    Kontakta redaktionen:
    E-post: vnred@vastranyland.fi
    Ring nyhetschefen: 019-222822