Finlands näringsliv EK:s beslut att inte längre ingå centrala arbetsmarknadsuppgörelser efter det samhällsfördrag som man nu förhandlar om fick genast konsekvenser.
Transportfacket AKT meddelade i går att man inte går med i samhällsfördraget. AKT gör alltså genast det som EK planerar att göra i framtiden.
I det här läget är AKT:s reaktion i alla fall grovt överdriven och gör att utsikterna för fördraget som ska vara ett alternativ till de planerade tvångslagarna försämras kraftigt.

EK:s beslut är ingen överraskning, förbundet har två gånger tidigare sagt nej till systemet med centrala avtalsuppgörelser.
Inkomstpolitiken har avigsidor, men det är inte klokt att kategoriskt göra sig av med ett verktyg som har varit en grundbult i det finländska arbetsmarknadssystemet i mer än fyrtio år.
Också i den här ekonomiska krisen är förhandlingar mellan centralförbunden en modell som alla parter tror på.
EK valde en dålig tidpunkt för sitt beslut.

Tjänstemannacentralen STTK:s ordförande Antti Palola sade efter AKT:s meddelande att det nu finns mörka moln över förhandlingarna som hittills har förts i en god och konstruktiv atmosfär.
Poststrejken och den växande vågen av stödåtgärder, där AKT står högst uppe på barrikaderna, bidrar också till klimatförsämringen.

Om fördraget ska ha någon effekt måste det vara i det närmaste heltäckande. Ett avtal som inte omfattar transportsektorn är inte det. Påtryckningsmedel som stoppade transporter och lamslagen utrikeshandel kan inte förenas med ett samhällsfördrag som ska vända ekonomin i Finland.
Om AKT inte backar och tvångslagarna förverkligas vet Finlands löntagare vem de kan tacka för längre arbetstid och lägre lön.

Samhällsfördraget förväntas skapa stabilitet och arbetsfred som ger rum för ekonomisk återhämtning. Om AKT nu har fällt fördraget blir nästa avtalsomgång en kamp för att kompensera för försämringarna som tvångslagarna leder till.
Det är möjligt att också EK då känner en nostalgisk längtan till den tid då breda avtal gav stabilitet och arbetsfred.