Motstridiga signaler i ekonomin

Samtidigt förhandlar arbetsmarknadsorganisationerna under stor tystnad om ett paket som skulle ge samma effekt som regeringens åtgärder. Om förhandlingarna lyckas läggs de nya lagarna på hyllan.
Från näringslivet kommer det just nu ganska motstridiga signaler.

Enligt Kauppalehtis förtroendebarometer som publicerades på måndagen låter uppgången fortfarande vänta på sig. Bara vart fjärde av de små och medelstora företagen tror att produktionen ökar under slutet av året, industriföretagen räknar med att produktionen fortsätter att minska.
Allt fler företag funderar på personalminskningar.

I socialdemokratiska Demokraatti var det helt andra tongångar i slutet av förra veckan. Tidningen citerade uppgifter från Statistikcentralen som visar att verkstadsindustrins orderstock i augusti ökade med en fjärdedel jämfört med året innan. I metallindustrin var ökningen nästan 40 procent.
Fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen säger att sådana tillväxtsiffror betyder att arbetstagarna inte nöjer sig med en nollinje i löneförhandlingarna. Malinen vill ha lokala förhandlingar där framgångsrika företag kan dela med sig av vinsten till de anställda.
Han hänvisar också till en enkät med 400 företagsledare som Pro och centralförbundet STTK har gjort. Enligt den tänker företagen inte satsa kostnadsminskningen som regeringen strävar efter på investeringar, i stället planerar de att använda besparingen till att öka avkastningen till ägarna.

Lokala avtal finns på arbetsgivarnas önskelista, men löneförhöjningar har det inte varit tal om. Om företagen nu börjar göra bättre resultat beror det inte minst på att de har sänkt sina kostnader genom att minska antalet anställda.
Om Malinen har fog för sin uppfattning att företagen prioriterar avkastning framför investeringar tyder det på att sysselsättningen inte förbättras i första taget även om företagen börjar få ekonomin i balans.
Det är nog inte det budskapet regeringen vill höra från arbetsmarknadsförhandlingarna.