Motion ska vara vardag
För lite motion. En passiv livsstil. För mycket skärmtid.
Undersökningarna om barns och ungdomars motionsvanor ger närmast alarmerande resultat – och reflekterar utvecklingen i hela samhället. Om Finland en gång skapade sig en identitet som en stor idrottsnation är landet numera närmast en överviktig och stillasittande nation.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd är redan 15 procent av ungdomarna i åttonde och nionde klass överviktiga. Bland yngre barn förekommer än så länge inte märkbar övervikt, men om inte trenden vänder är det en tidsfråga innan också barn i lågstadieåldern dras med viktproblem och medföljande besvär.
Orsakerna är enkla: felaktiga matvanor, en allt mer passiv livsstil och brist på motion. Bara en femtedel av barnen och ungdomarna rör på sig enligt rekommendationerna, det vill säga minst en timme motion per dag.
Det mest bekymrande är att barn rör på sig allt mindre när de kommer upp i tonåren. Bara en tiondel av ungdomarna i nionde klass rör på sig varje dag och mer än en fjärdedel rör på sig högst två dagar i veckan visar en undersökning som Statens idrottsråd utfört. Hälften av barnen tillbringar mer än två timmar framför tv:n eller datorn nästan varje dag.
Som en följd har barn, unga och unga vuxna betydligt sämre kondition än förut. Beväringarnas genomsnittliga resultat i ett tolv minuter långt löptest är nu omkring 2 400 meter, medan det för trettio fyrtio år sedan var närmare 2 800 meter.
Vuxna skulle för all del kunna föregå med gott exempel. Bara en tiondel av alla vuxna rör på sig enligt de ytterst försiktigt formulerade rekommendationerna. Enligt UKK-institutets nya rekommendationer borde en vuxen motionera raskt flera gånger i veckan, sammanlagt minst 2,5 timmar, samt träna muskelkondition och koordination minst två gånger i veckan. I synnerhet slarvar finländarna med att träna musklerna, vilket skulle vara av betydelse för att förebygga osteoporos och sjukdomar i rörelseorganen.
Konsekvenserna för Finlands framtid är omöjliga att förutse. Det finns en obestridlig korrelation mellan övervikt och svag fysisk kondition å ena sidan och diabetes typ 2, högt blodtryck och sjukdomar i rörelseorganen å andra sidan. Folk med bättre fysisk kondition är i snitt friskare, effektivare i arbetslivet och orkar jobba längre.
Det är lätt att hitta förklaringar, svårare att finna botemedel. Det behövs insatser såväl av föräldrarna som av skolan och föreningarna för att uppmuntra och göra det attraktivt och roligt för barn och unga att röra på sig.
Föreningarna borde samarbeta över gränserna mellan olika grenar, erbjuda mångsidig träning och visa flexibilitet om juniorerna vill dela sin tid mellan olika intressen. Det borde finnas alternativ för dem som inte vill syssla med tävlingsidrott eller som vill trappa ner sin träning i högstadieåldern utan att lägga av.
Skolorna skulle i större utsträckning kunna samarbeta med föreningarna för att erbjuda klubbverksamhet efter skoldagen. Det skulle också minska behovet av osjälviska föräldrar som offrar sin fritid för att skjutsa sina barn. Regeringen stöder det så kallade Skolan i rörelse-projektet med 21 miljoner euro under åren 2016–2018. Initiativet syftar till att få en timme motion per skoldag och är ytterst välkommet. Men det behövs sannolikt mer än så: beloppet är en droppe i havet i jämförelse med de potentiella framtida samhällsekonomiska besparingarna.