Ekonomin hotar gråna

Regeringen Sipilä har suttit vid makten i knappt fem månader och vi har fått bevittna flera ologiska beslut och riktlinjer. Nu serveras vi ytterligare en.
Helsingin Sanomat berättade i förrgår att regeringen avbryter programmet för bekämpning mot grå ekonomi som har pågått i nästan 20 år. Det här innebär bland annat att nittio utredare av ekonomisk brottslighet försvinner till andra uppgifter.

Regeringens eget program och de enskilda partiernas utfästelser talar emot det som nu sker.
"Den grå ekonomin bekämpas aktivt", skrev regeringen i sitt regeringsprogram från i våras.
"Kampen mot den gråa ekonomin måste målmedvetet föras i mål", sade Centern i sitt valprogram inför riksdagsvalet i våras.
Sannfinländarna konstaterade i sitt valprogram att "Finland bör mer resolut ingripa i företagens aggressiva skatteplanering och den gråa ekonomin".

En undersökning som riksdagens revisionsutskott beställde för några år sedan visade att 10–14 miljarder euro rör sig i den ekonomiska gråzonen årligen och den orsakar förlorade skatteintäkter för samhället på 4–6 miljarder euro. Den summan skulle täcka en stor del av det underskott som finns i nästa års budget.
Antalet ekonomiska brott som kommer till polisens kännedom har ökat stadigt under 2000-talet och i fjol bokförde polisen ett rekordantal – 1 817. Antalet brottsanmälningar hänger givetvis samman med de resurser myndighetskontrollen har. Här bör alltså finnas tillräckligt med resurser.
Bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi var ett av spetsprojekten för Jyrki Katainens och Alexander Stubbs regeringar. Nu står den nya regeringen på bromsen.
Det verkar överlag som om kampen mot grå ekonomi var intensivare för några år sedan. Då togs frågan upp i de flesta politiska festtal. Men det är inte så längre. Har man gett upp? Varför i så fall, för problemen är minst lika stora som tidigare, den gråa ekonomin har inte krympt.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) säger till HS att "Debatten har kommit in på fel spår, kampen mot den gråa ekonomin avslutas inte". Men signalen som regeringen ger genom att minska på resurserna ger en annan bild.
Regeringens linje förefaller också märklig då det bevisligen har lönat sig att sätta mer resurser på bekämpningen av grå ekonomi. De extra kostnaderna har med råge fåtts tillbaka genom att skattesmitning inom vissa branscher har kunnat minskas. Kostnaderna för en extra polistjänst i den här kampen har varit hälften av vad den ekonomiska nyttan har varit. En insats på en euro har med andra ord gett två euro i intäkter. En synnerligen lönsam investering.
Utöver att en effektiverad skattegranskning av olika branscher ger direkta intäkter har den givetvis också en avskräckande effekt. Nu, då regeringen minskar de här resurserna skickar man samtidigt en signal om att riskerna för att bli fast för skattefusk minskar. Den avskräckande effekten avtar.

Lägg dessutom till att regeringen planerar ett förvaltningsregister för aktier som hindrar insyn och försvårar brottsundersökningar. Av registren framgår inte aktieägarens namn utan endast var aktierna förvaras, det ger alltså nya möjligheter till skattesmitning. Det finns uppskattningar som visar att en femtedel av den skattesumma staten går miste om beror på finländarnas internationella placeringar som finns i förvaltningsregister redan nu.
Bilden är tydlig och nedslående – risken är stor att vi går mot gråare ekonomiska tider.