Finskan hotas inte av svenskan
Det är en god nyhet att arbetet med nationalspråksstrategin går vidare också under regeringen Sipilä.
Redan då regeringen bildades verkade det klart att nationalspråksstrategin ska leva vidare, trots att det gallrades bland alla strategier. Hittills har ändå ingenting hänt.
I gårdagens tidning berättade arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) att regeringen har inlett arbetet med att skapa en handlingsplan för nationalspråken. Strategin innehöll konkreta åtgärder som förverkligades under den förra regeringsperioden men också mer långsiktiga mål. De ska nu konkretiseras i handlingsplanen.
Men många höjde säkert på ögonbrynen åt att minister Lindström har beslutat att Finskhetsförbundet ska vara representerat då handlingsplanen utarbetas. De andra som är med är representanter för alla ministerier och de bildar också ett slags stödnätverk för strategin. Dessutom har representanter från Kommunförbundet, Utbildningsstyrelsen och Folktinget varit med som sakkunniga. Nu fogas alltså Finskhetsförbundet till de sakkunniga.
Det finns säkert politiska – läs interna sannfinländska – motiv till beslutet. Partiet vill ju avskaffa den obligatoriska skolsvenskan och vill gärna men oberättigat förknippa svenska i Finland med eliter och etablissemang. Ett beslut som kan uppfattas som att stödja det svenska måste kanske då balanseras upp på något sätt.
Nationalspråksstrategin ska befrämja båda nationalspråken. Finskan är inte lika utsatt som svenskan. Ändå finns det hot också mot finskan. Till exempel den akademiska finskan har ett allt mindre utrymme då engelskan ofta används i avhandlingar. Digitaliseringen stärker engelskan också på andra områden.
Därför är det bra att Finskhetsförbundet deltar i arbetet. Kanske det rentav leder till att förbundet inser att svenskan inte på något sätt hotar finskan.